Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - August Hahr, Erik den heliges legend och Uppsala domkyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
erik den heliges legend och uppsala domkyrka 23i
gas omedelbart därefter eller redan på 1260-talet. I sin bok »Den
baltiska Nordens kyrkor» (1915) framhåller han, att när domkapitlet
nyssnämnda år erhöll tillstånd att flytta ärkebiskopssätet, måste
en ritning till nybygget förelegat, vilken sedermera tjänat till
ledning för allt väsentligt från den tidpunkt, troligen på 1260-talet,
då detta verkligen syns ha kommit i gång, till 1400-talets mitt, då
dubbeltornen äntligen restes (s. 116). Senare tillägges: »I slutet av
60-talet är dock utan tvivel ett verkligt bygge i gång och 1271
förnyas det påvliga flyttningstillståndet, och ärkebiskopssätets
trans-portering torde ha skett kort efteråt. År 1273 flyttas nämligen S.
Eriks reliker och nästan alla de döda biskoparnas stoft från Gamla
Uppsala till Östra Aros, och då måste någon användbar del av
kyrkan ha varit färdig» (s. 119—120). Roosvals hypotes godtages och
utbroderas i Gerda Boëthius’ och Axel L. Romdahls förutnämnda
arbete om Uppsala domkyrka. Där förklaras bl. a., att de brev
de svenska biskoparna utfärdade i Östra Aros den 9 sept. 1271, och
i vilka de beviljade avlat åt dem som besökte Uppsala domkyrka,
och likaledes åt dem som på något sätt understödde företaget, gäller
den under uppförande varande helgedomen i Östra Aros. »När man
läser dessa brev», heter det, »ser man framför sig den lysande
församlingen av de svenska biskoparna i den nya metropolitanstaden.
Man måste förmoda en särskild anledning till detta biskopsmöte,
och denna anledning kan icke gärna vara någon annan än den,
att det stora byggnadsverket kommit till ett skede, då detsamma
kunde bli föremål för någon högtidlig invigning.»1
Detta antagande om domkyrkans grundläggningstid går igen hos
senare förfa.ttare. Andreas Lindblom t. ex. skriver i sitt utmärkta
arbete »Sveriges konsthistoria. Första delen. Från stenåldern till
Gustav Vasa» (1944), sid. 174: »Senast i början av 1270-talet, troligen
dock ett årtionde tidigare har man sålunda vetat hur man ville,
att domkyrkan i stort skulle se ut och även påbörjat densamma.»
Eller betydligt kraftigare (sid. 175): »Allt talar för, att såsom
hävdats bl. a. av Boëthius och Romdahl––ritningarna varit
utarbetade av en för oss okänd fransk arkitekt och att
grundläggningen skett redan omkring 1260.»
Å andra sidan ha vi en sedan länge känd dokumentarisk
underrättelse, den äldsta, som har något att direkt berätta om domkyrkans
1 Anf. arb. s. 20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
