- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiofjärde årgången, 1944 /
238

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Henrik Gladh, Till belysning av den jämtländska väckelsen. En samling brev från Karl Johan Edvall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

23§

henrik gladh

De drag breven lämna till bilden av brevskrivaren själv äro
däremot ytterst markanta. En ofta flammande entusiasm, ett rörligt
intellekt och en öppen mottaglighet för det nya äro karakteristiska
drag hos honom. Vi få också följa hans personliga utveckling, hans
inre kamp för klarhet och hans yttre för att skapa sig en oberoende
ställning, trots de svårigheter — ofta av ekonomisk art — som kommo
i hans väg framförallt efter övergången till baptismen.

Som äldste son till kyrkoherden i Oviken sedermera fältprosten
Laurentius Edvall och dennes hustru Sigrid Johanna Oldberg1
föddes Karl Johan Edvall den 14 sept. 1826.2 Innan han höstterminen
1847 blev student i Uppsala, hade han sedan febr. 1836 gått i Frösö
skola.3 Efter ungefär två års vistelse i LTppsala blev Edvall, av allt
att döma under hösten 1849, informator i rådman Henschens hus
och han kom under större delen av läsåret 1849—50 att stå under
dennes direkta religiösa inflytande.4 Edvalls musikaliska intresse kom
under informatorstiden att odlas, och studenten blev medelpunkten i
en krets, som regelbundet brukade samlas till sångövningar i
Henschens hem. Dessa sångövningar övergingo emellertid snart att bli
konventiklar med större tillslutning, än vad Henschen tidigare halvt
privata samlingar rönt. »Begynnelsen var att vår informator tog
några bekanta ett par timmar i veckan ner till oss för att öfva sig i
fyrstämmig sång. När de varit tillhopa några gånger, bad någon att
få läsa litet innan de åtskildes.»5

1 Bygdén, a. a., III, s. 42 f.

2 Det följande bygger beträffande data på Bygdén, a. a., IV, s. 156 f.

3 En oskyldig episod, där Edvall figurerat, har registrerats i skolans
kollegieprotokoll. G. Hasselberg, Frösö trivialskola, s. 244.

4 Av ett brev från Otto Borell till Sofia Sjöborg (L. V. Henschens kusin
och fostersyster, som länge vistades i Uppsala) 1849 26/6 framgår, att denne
då var informator åt Henschen. Edvall tackade i ett brev, 1850 11/3, »för det
hjärtliga bemötande och det förtroende jag rönte i ditt [Henschens] hus».

Henschens dotter, Maria (Mia) Henschen von Bergen berättar i
Barndomsminnen, Korsblomman 1922, s. 126 f.: »Efter Otto Borell blev jämtlänningen
Carl Johan Edvall . . . vår lärare.» Jfr L. Hallén, Ur väckelserörelsens
historia, III, vilken skildring emellertid okritiskt har godtagit dateringarna i
dessa memoarer.

6 L. V. Henschen till svärmodern Maria Rebecka Munck af Rosenschöld,
1850 14/3. De egentliga sångövningarna fortsatte emellertid vid sidan av
kon-ventiklarna, även sedan Edvall lämnat sin plats i Henschens hus.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1944/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free