Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Hans Cnattingius, D-källan till Uppsala möte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3°4
hans cnattingius
vittne, vars person och historiska intressen äro kända. I stället för
den garanti, som Ridderstierna och A. J. Messenius kunde lämna,
ha vi nu två handskriftsvittnen, det ena från 1590-talet, det andra
från troligen 1600—03. Ingen av de övriga källorna till Uppsala
möte kan styrka sin vittnesgillhet med två så gamla källor. Ingen
kan heller med sådan säkerhet tillskrivas en viss person. D-källans
formella brister äro icke heller av den art, att de i och för sig kunna
betraktas som ett hinder för en riktig uppfattning av
mötesförhandlingarnas gång. Självfallet kan också ett vittnesmål, avgivet av en
närvarande person och nedskrivet samtidigt eller nära nog
samtidigt innehålla feluppfattningar eller överhuvud tillmätas ett
växlande värde. Berättelsen måste kritiskt skärskådas i ljuset av vad
som i övrigt är känt om de berörda tilldragelserna. Det måste dock
hållas i sikte, att därest inga allvarliga och oomtvistliga motinstanser
kunna uppbringas, har D-källan rätt att hädanefter bli beaktad på
ett helt annat sätt än tidigare. Det skall här uppvisas, att inga
dylika motinstanser kunna företes.
Karl Hildebrand har onekligen riktigt karakteriserat författaren
som »en obemärkt deltagare», som icke »visar någon kännedom om
enskilda överläggningar».1 För en allsidig kännedom om mötet måste
det emellertid helt visst anses som en fördel, att också någon ur
prästerskapets djupa led får komma till tals. De övriga källorna torde
nästan alla gå tillbaka på mera initierade och ledande prästerliga
deltagare. I de omdömen, som K. Hildebrand i fortsättningen avger,
nämligen att D-källans »hela uppfattning utmärkes av den största
ytlighet» samt att den »förefaller vara den sämsta av alla» kunna vi
icke instämma. Den åberopade författaren motiverar sin uppfattning
dels med en hänvisning till att framställningen för den 25—28
februari och för den 8—19 mars är »mycket fragmentarisk», dels
därmed, att källan äger »en hel del mindre oegentligheter och småfel».
Vi gå nu att närmare syna de kritiska invändningar mot D-källan,
som framförts av K. Hildebrand och senare forskare och som
medfört, att denna källa under ett drygt halvsekel åtnjutit ett ganska
dåligt anseende. De mest graverande av dess »mindre oegentligheter
och småfel» ha i det föregående redan erhållit sin förklaring.
Notiserna om biskopsvalet till Viborg och om hela prästerskapets
undertecknande av mötesbeslutet i Uppsala voro sålunda tillägg av DRF.
1 H. T. 1893, s. 98.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
