Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Jan Liedgren, Biskop Laurelii trenne försvarsskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
jan liedgren
dertecknade borgarståndets medlemmar ett exemplar därav, och
6—7 november undertecknades ett annat exemplar efter livlig debatt
av prästeståndets medlemmar utom Johannes Matthiae, Laurelius,
Enander, Stalenus och några få andra; Prytz lät övertala sig att ge
sin underskrift men återkallade den senare i brev till ärkebiskopen
och gjorde avbön inför rikskanslern.1
Laurelius nöjde sig icke med att 6 nov. muntligen andraga sina
fyra argument för att det icke vore rådligt att »widh dhenna tidhen»
sätta sitt namn under protestationen »de restitutione bonorum
co-ronae», utan han upprepade g nov. sina skäl samt »inlade och een
protestations skrifft i Capitels skåpet emot sina calumniatores».2
Denna reservation, som alltsedan funnits i prästeståndets arkiv,
är inbunden vid ståndets protokoll 1650 och har begagnats av flera
forskare.3 Laurelius lät även sätte upp en skrivelse, vari ingick ett
sammandrag av reservationens fyra argument, avslutad med en
vittnesfras, men han lyckades endast få ett enda namn därunder,
betecknande nog Samuel Enanders. Detta testimonium skulle även
styrka, att Västeråsbiskopen från början ogillat och motarbetat
söndringen inom ståndet liksom samarbetet mellan de tre ofrälse
stånden mot adeln. Utförligt visar Laurelius detta i den
»påminnelse och rättelse» om den »process», som prästerskapet följt vid
riksdagen mot gammalt bruk, vilken han liksom de båda andra
skrifterna daterade den 7 november 1650. Dess första del bemötte de
punkter, som gemena prästerskapet efter sitt separata sammanträde
9 juli lämnat biskoparna som ultimatum, och eftersom några av
punkterna gällde prästeståndets privilegier, för vilkas redigering
Laurelius både 1647 (jämte Enander) och 1650 bar huvudansvaret
1 Prästeståndets underskrivna exemplar är varken känt i original eller i
avskrift, och ståndets protokoll saknar anteckningar för dessa dagar. Däremot
meddelas i stort sett samstämmiga uppgifter i Jonas Petris dagbok, HSH
XXII, s. 239 ff., i Terseri »Ortus et vitae cursus», tr. (efter Bb 26 i Västerås
LB) av Tengström i Handlingar till upplysning af Finlands kyrkohistoria II,
s. 51 f., och i Guthraei Annotationes, avskrift i Nordin 792, UUB. Prytz’ brev
till Oxenstierna 3 dec. 1650 med bilagd avskrift av brevet till Lenaeus äro tr.
i AOSB II: 12: i, s. 658 f. — Jfr Holm, a. a., s. 312 ff., Lövgren, a. a., s. 147,
not i.
2 Jonas Petris dagbok, HSH XXII, s. 239, 244.
3 H. Lovén, Riksdagen 1650 (1851), s. 37; A. Hacklin, Olavus Laurelius
II, s. 152 f.; Holm, a. a., s. 308, 313, 315 f.; Lövgren, a. a., s. 147 not.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
