Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Jan Liedgren, Biskop Laurelii trenne försvarsskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
jan liedgren
C. 21: 28 The margtalige bladra thet icke myckit till Saakena
tienar, men the wijsa wäga sin ord på guldwicht.
2: 12 Then som Gudz bodh holler, han följer icke sit egit huffwud.
22: 19 It hierta som på sinne Saak wist är, thet fruchtar sigh för
ingen förskreckelse.1
Emädan ingen ting är Gudz Försambling skadeligare, än oenigheet
ibland Lärarna sin emellan, och elliest medh andra stånd, hwilken offta
wexer uthaf en ringa ting, som synes i förstonne wara af intit wärde,
och haffwa ingen faara mz sig; Men om sådant i tijd icke förekommes,
kan uthaff en lijten ting, som hafr i begynnelsen et ringa anseende,
up-wexa en stoor oreeda och missförstånd, som sedan intit lätteligen är till
at bootha och förekomma. Så på thet sådana irringar icke wijdare må
inträngia sig uthi wårt Collegium, som borde wara alla andra stånd till
et merkeligit Exempel, ty w7ill man föra sigh then processen till sinnes,
som nu en tijd aflupin är, och betrachta antingen then haf1 warit meer
lämpat och anstält till inbyrdes enigheet, sämja och kiärleek, än till
oroligheet buller och oenigheet.
Till thet första, låter man hwar och en rättsinnig, roligh och fridsam
Prästman, och elliest gudfruchtig man, som om wälbestälte Collegijs
någon förfarenheet haf1", betänkja och öfwerwäga, om then Processen, som
i begynnelsen sig tildrog i wåra Sammankomster och Consultationer,
kom af en rolig, fridsam och saktmodig anda ? i thet at någre af
Presterskapet, hwars Xampn man intit weet, träda tillhoopa och fatta några
Punchter, och ställa them för Collegio Episcoporum till at öfwerläggia
och betänkia, och ther uthi ibland andra Punchter, som the kalla,
be-giära at Bischoparna icke wille see på sin privat nytta, uthi anseende,
at the sielffwa niuta adelige privilegier, på sina godz, och sina barn
mäste-deels ärna icke till Andeligit, utan till Adeligit stånd: uthan fast heller
till H. K. M’. thz gemeena bätzta, och enkannerligen wårt Ståndz
Con-servation, at thet icke aldeles, som befruktes, och kan skee af en part
practiceras, blifr bracht till Servitut, etc.1
Hwad orsaak thet wyrdige Prästerskapet som öfr thenna Punchten sig
sam satt haf", är gifwin sådant till at skrijffua, och af Collegio
Episcoporum anmoda, kan man icke see.
At en mistanka och beskyldning, om Bischoparnas trooheet och
rättsinnige hiertelag, emoot Prästerskapet, uthi hwart stifft, sticker
uthi thenna orden och punct, är intit mörckt eller oklart at afftaga och
sluta hoos allom them som wilja förstå et.
1 I den yngre avskriften i A 956: 1, KB, tillägges (med annan stil): C. 4.9
Hielp them som öfwerwåld skeer, för then honom orätt giör, och war
oför-skräckt när tu döma skalt.
Det är säkerligen ingen meningsfrände till Laurelius, som valt detta citat.
2 Laurelius citerar här ordagrant en passus i gemena prästerskapets punk-
ter, se KÅ 1938, s. 242 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
