Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Jan Liedgren, Biskop Laurelii trenne försvarsskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
biskop laurelii trenne försvarsskrifter 7 nov. 1650 34i
tumultuario roopat och skemt them heemligen och uppenbarligen, som
icke haffwa weelat följa theras pipa effter. Aff hwilkit all oreeda,
orolig-heet och bisterheet upwuxin är, Hwilkit heela Collegium hafr fogeligen
och mz fåå ord, ingen wäl meriterat Herre och Man till någor
præjudi-cium, låtit af et godt upsåth, för en runnan tijd sädan, införa uthi sit NB
Swar till H. K. Mtz proposition och tänkt at thet uthi stillheet skulle
ther wid beroo: men så kunne icke någre låta ther wid bliffwat, till thess
man fåår see hwad utgång thet will grijpa, och om H. K. Ml will thetta
theras anslag gilla eller eij. Man må giffwa så många förslag en någon
sin kan uptänkia, så är tå alt fåfengt, om H. K. M’ med sit högtärade
Rådh (thet oss icke borde gå förbij) icke wilja låta komma thet till sin
rättmätiga Execution. Och när thet icke skeer, måtte en besinna, om
hans Zelus eller Conatus, är skeed cum Scientia, och hwad effect samma
pådrijffwande kan winna. Och ther man seer meera skada och
oroolig-heet, än gagn och et stilla leffwerne wexa aff samma process, så synes
thet wara alla tryggeligast at man stillar thet i tijdh. Ty tänkie nu hwar
och en i sin Stadh, hwad wij alla thenne förflutne tijden hafwa
uthrät-tat, och hwad nytta wåra, på åthskillige Reesor giorda utskooth och
Conferentier mz the andra ständer hafwa uthrättat, och hwadh för
nyt-tigheet der aff är folgd och förskaffat?
Man hafr för then skull altijd rådt ther till, at bewijslige Exempel
på them som uthi rijket wåldsamligen och ochristeligen almogen
handtera, skulle colligeras, och sedan enhälleligen träda in för höga
öffwer-heeten, och låtha giörligen see och öffwertyga, hwad som passierar i
landet, och sålunda aff et christeligit Nijt, ther bredowid säga, at om
thesse ochristelige handlingar, twång och träldom icke bliffwe i tijdh
förekomne och afskaffade, så skulle Gudh wisserligen straffa land och
rijke therföre, thet som dageligen prädikas, och man i sinom tijdh så
trooligen af Prädikestoolen här sammastädes afsagt och förkunnat hafr,
och thet uthan något anseende till Personen, så effter Gudz ordz lydelse
förkunnat, at en kan wara vrsächtat in för Gudh, sit Saamweet och
hwar gudfruchtig Människia, som thet hördt hafr. Och hoppas thet
meera kunna gillas in för Gud, än sittia inträ privatos parietes, Stentorie
et fervide sådant urgera, hissa andra up till bisterheet och sina
Colle-gers föracht, och låtha see sin ijffwer ther öfr uthi några Bönders närwara,
hwilka alt sådant wända till geenwyrdigheet och ohörsamheet, emoot
höga öffwerheeten, och androm, som the lydna, wexl och wyrdna ähre
skyldige, medh hwilken beskyldning Prästerskapet, som saaken bättre
skulle förstå, och all oreeda effter sit Embetes plicht förekomma,
alt-reeda är belastat medh.
Och när then klagan hade warit framstält, så hade man fogeligen
och beqwämligen dragit fram thet rådet, at H. K. M’ wille af sin höga
wijsdom. mz sit elskeliga högtärade Rådh, sökia uthwägar så mycket
mögeligit och giörligit woro, at sättia rijket i sin goda Stat och form, så
at Cronan hade sit egit land och folk immediate at styra, biuda och
befalla, och till all skvllig tienst bruka låta. När nu thetta rådet munte-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
