Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Jan Liedgren, Biskop Laurelii trenne försvarsskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
jan liedgren
achta oss för all oreda och alla wåra rådslagh med it gott maneer,
eller betencksam fogeligheet anstella, så at wij som i presteståndet
lefwa, låte altijdh wårt anslagh och handlingar lysa til enigheet
och roligheet. Wij skulle förthenskuld med retta hafwa låtit blifwat
och berooet wid wårt swaar til H. K. Mtz proposition, för thenna
resan, ty alt kan intit på en tijdh bestellas, och sedt först hwad
frucht thet hade förskaffat. Inbördes oenigheet utj rijket är en
far-ligh ting, och skulle the irringar som i Ryssland, Påland, Engeland
och Franckerijket upwuxne äre, wara oss en warnagel, hwilckas
uphoof hafwer intit kommit af it så stoort och wichtigt ärende,
som thet är med godzens igenkallelse; ty mongen både utj högre
och nidrigare stånd hafwer all sin timeliga närings medel och
wel-färd beståendes utj samma godz och gårdar, och mister han them
så gerna som sit lijf, effter han ingen annan födekrock weet tilgå.
IV. Skal alt bortsåldt och förländt ifrån Cronan igenkallas, så motte
thet och öfwergå presterskapet, prestenckior och barn, af hwilcket
mongen utj wårt stånd skulle lijda stort meen. Ty en fattigh
prestman seer gemenligen uth it heman, thet han i nödfall kan hafwa
behållit för sigh sin hustru och barn, och anmodar ther på nogon
frijheet then och mongom effter H. K. Mtz löffte utj wåra
privilegier wederfaren är. Sådanna närings medel sökia ganska fåå af
borgerskapet, och hafwa förthenskuld ingen skada til at befruchta
af samma revocation. Jagh wil intit tala om then ilwilia som
up-stigen är emellan lärarna och theras åhörare af adelen, hwilcken synes
göra mongas hierta kallare, än thet här til warit hafwer emoot sina
siälesöriare, af hwilckit theras deel blifwer förminskat, och elliest hwad
them skall effter gammalt bruuk och rettigheet meddelas, går alt
trögt och mootwilligt. Thet man fruchtar mongen redeligh
prestman lärer här effteråt med sin afsaknat förfara och förnimma.
WTårt embete kräfwer och fordrar mera thetta bekvmbret af oss,
huru all oreda utj religionen kunne förekommas, och huru en
rät-mätigh conformitet utj Kyrckiodisciplinen kunne fogeligen
anstel-las, såsom och huru Exercitia pietatis med alfwar blifwe drifna och
utförda, utj alla församblingar kring om heele rijket, och hwad
mera sådant woro.
Af thesse och flere motiver kan man icke see thet wara rådeligit,
at wij nu widare nogot röra på it sätt och annat om samma restitution,
utan gifwa saken under gudz försyn, och beflitja oss om at stilla och
ne-derdempa all oroligheet och missförstånd, och wenta then tijden, på
hwilcken gudh teckes til at hielpa them som nogon oret och förfång
lijdha, såsom och upweckia nogra af H. K. Mtz trogna Rådh, som
antingen genom sit egit gifna Exempel, eller och genom nogot tijdigt, wel
öfwerlagt och moget rådh och betenckiande, thetta wercket fordrar och
fremier, at rijket kunne åter komma utj sin förriga Staat igen, och hwar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
