Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Å. V. Ström, Vetekornet. Studier över individ och kollektiv i Nya Testamentet (Docent Carl-Martin Edsman)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
granskningar och anmälningar
383.
hasardartade konstruktioner. Den av Ström åsyftade poängen är den, att de
otrogna judarna förkastats såsom Guds folk och ersatts av de kristna, emedan
deras representant inför Gud, Världens furste, »kastats ut» och fått en
ersättare i Mikael såsom de kristnas förespråkare (jfr. s. 402. Några sidor tidigare,
s. 397, säger förf., att det är Jesus, som intagit denna plats.). Det skriftställe,
som ligger till grund för denna tolkning (Joh. 12: 31), är det enda stödet för
tesen om ett folkbyte i 4:e Ev., under vilken rubrik c:a 1/3 av hela avhandlingen
är infogad. I känslan av sakens vikt säger också förf., att »tolkningen av detta
ställe är ett av hela vår undersöknings huvudmål» (s. 367). Men intet bevis
är framlagt, vare sig för att Världens furste utgjort judafolkets specielle
förespråkare (jfr den vaga formuleringen, s. 393) eller för att han i denna egenskap
efterträtt Mikael. Därmed faller teorien om folkbytet. Denna har även på
andra håll lett till vantolkningar —• eller har sitt ursprung i sådana. En dylik
är den olyckliga identifikationen av kosmos i dess trängre innebörd med
judarna (s. 276, jfr den försiktigare formuleringen s. 278). Motsättningen i 4:e Ev.
gäller icke judar contra hedningar, av vilka de förra, såsom i Rom. 9—11,
tillfälligt (mot förf. s. 267, jfr dock s. 178, 242 f., 245 f.) gå miste om arvet —
sålunda endast ett partiellt eller temporärt folkbyte — utan sanningens barn
contra världens. Bland de förra ingå både hedningar, som äro potentiellt
kristna (jfr förf. s. 325) och judar, ehuru endast få av dessa visa sig såsom sanna
israeliter (Joh. 1: 47, mot förf:s tolkning s. 177). Flertalet tillhöra enligt Jesus
denna världen. Därmed fråntagas de icke värdigheten av att vara Abrahams
eller Guds barn, utan det avslöjas, att de aldrig haft denna egenskap, de äro i
själva verket djävulens barn.1 Det är även ur denna synpunkt icke tal om
något folkbyte i 4:e Ev.
I § 23 utvecklas ytterligare och sammanfattas synpunkterna på
domstanken och folkbytet, varpå förf. i de tre sista §§ giver en
exeges-historisk och teologisk analys av vetekornstexten, som till form och
innehåll jämföres med Joh. 7: 33—39. Själva bilden skärskådas såsom
symbol för 1) livgivandet, 2) uppståndelsen, 3) fruktbarhet och frälsning.
Den tredje synpunkten betecknas såsom den centrala, och förf. präglar
formeln »frukt genom döden» i motsats till »liv, fruktbarhet eller
frälsning ur döden» (s. 421). Jesus har enligt Ström av grekerna frestats att
personligen missionera bland dem och därigenom undgå det stundande
lidandet.
Denna tes stödes på Joh. 7: 35, som innehåller judarnas
missuppfattning av Jesu ord, att han går till den som sänt honom, dit de icke kunna
komma: »Icke ämnar han väl gå till grekernas förskingring och undervisa
grekerna?» I denna utsaga skulle ett historiskt sanningsmoment vara
inneslutet. Jfr konsekvenserna av en dylik tolkningsmetod på t. ex. Nikodemus’
missförstånd av Jesu ord om att födas på nytt!
1 Möjligheten att i detta sammanhang spela vidare på det iranska
intermezzot har helt försuttits av förf. Överhuvud taget är hela den
nytestament-liga delen, på några få undantag när, utarbetad utan hänsyn till det
komparativa materialet. Detta är ett alltigenom legitimt förfarande, som dock strider
mot den religionshistoriska § 12 B. I anslutning därtill väntar man sig
nämligen i fortsättningen en demonstration av hur iranska tankeformer i N. T.
uppträda som bärare av ett specifikt kristet innehåll. Den nämnda paragrafen
utgör uppenbarligen ett senare tillskott, för att använda en fras från
litterärkritiken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
