Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Bengt Stromberg, Magister Matthias och fransk mendikantpredikan (Fil. d:r Toni Schmid)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
granskningar och anmälningar
383.
Bengt Stromberg, Magister Matthias och fransk
mendikantpre-dikan. (Samlingar och studier till svenska kyrkans historia,
utg. av Hilding Pleijel, 9.) Lund 1944. Diakonistyrelsens
bokförlag. 192 s. Pris kr. 5: —.
Den medeltida svenska predikan har, som författaren påpekar i
början av sin inledning, icke lockat många forskare. Henning Wijkmark
hade ett varmt intresse för den, men han dog innan det hann omsättas i
något tryckt arbete. Den som för närvarande bäst känner till dessa
predikningar respektive predikoutkast torde vara docenten och
bibliotekarien i Helsingfors Aarno Maliniemi. I andra delen av sin
urkundspublikation De sancto Henrico har han tryckt icke mindre än trettioett
av dem.
Till hjälplitteraturen för den medeltide predikanten hörde
exempelsamlingarna: samlingar av korta historier och anekdoter, alltid enkla,
gärna drastiska, och ofta med anknytning till kända personer och orter.
Från Sverige är en dylik samling bevarad; den är hopsatt —
författarskap i egentlig mening är det icke tal om — av den heliga Birgittas
biktfader Magister Matthias i Linköping. Hans litterära produktion har
tidigare behandlats av bland andra Schück, Savicki och Collijn och med
exempelsamlingen i synnerhet har Söderhielm sysselsatt sig, men den har
hittills icke blivit klarlagd i sina enskildheter. Det är det Strömberg
här har försökt.
Innan författaren går in på Matthias’ »Copia exemplorum» redogör
han för hans liv och för den roll hans helgonrykte post mortem spelat
för olika grupper inom den svenska kyrkan. (En uppsats som står i nära
samband med detta kapitel har Strömberg något tidigare offentliggjort
i Svensk teologisk kvartalskrift.) Därpå granskas källorna. Som källor
för Copia exemplorum framhållas företrädesvis fransk-dominikanska
samlingar, Arnold av Liège och en anonym Tabula exemplorum, samt en
samling franska Mariamirakler. Dessa tre källor nämnas icke av Matthias,
däremot anför han bibeln, kyrkofäder, Jakob av Vitry och andra. Efter
källspörsmålet ägnar författaren sig åt sanningsmomentet och
underhållningsmomenten och åt de homiletiska huvudlinjerna. Man fäster
sig vid att det som i Copia exemplorum säges om en lämplig behandling
av olika åldrar, olika stånd och särskilt inkurabla syndare i stort sett
ännu gäller i pastoralpraktik och människobehandling i övrigt. Ett
avslutande kapitel jämför Birgittas uppenbarelser med Matthias’
exempelsamling och författaren anser sig kunna spåra en tydlig påverkan av den
samtida predikan i uppenbarelserna.
Strömbergs arbete bygger på intensivt och självständigt källstudium
och på noggrant detaljarbete, och hans slutsatser äro väl överlagda.
Matthias’ beroende av Arnold och Tabula kan icke dragas i tvivelsmål.
De franska Mariamiraklerna återstår det att närmare precisera, men
därtill behöves ett just nu omöjligt forskningsarbete i utlandet; i fråga om
24 — 44574 Kyrkohist. Årsskrift 1944
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
