Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Henning Lindström, Skapelse och frälsning i Melanchthons teologi (Professor Hjalmar Lindroth)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374
granskningar och anmälningar 383.
i Luthers åskådning, men i mycket förbigått Melanchthons. Så mycket
har dock blivit klart, att Melanchthons åskådning i hög grad avviker
från Luthers. När man omsider kommit till insikt om olikheten mellan
Luther och Melanchthon, har man gärna överbetonat skillnaden. Medan
förbindelselinjerna mellan Melanchthon och den föregående skolastiska
teologien äro klara och uppenbara, har det nämnda överbetonandet av
skillnaden mellan Luther och Melanchthon haft till följd, att man kommit
att isolera Luther och ställa honom utanför det idéhistoriska
sammanhanget. Detta gäller icke blott Luthers förhållande till den föregående
tiden, utan även till den, som följer efter honom.
Att förbindelselinjerna mellan Melanchthon och den efterföljande
ortodoxien likaledes äro fullt tydliga, har man länge insett. Det går
helt enkelt icke att vid en undersökning av den lutherska ortodoxien
komma förbi Melanchthon. Såsom dennes teologiska tänkande i viss
mån betraktats som en fortsättning av det skolastiska, så har man gärna
i den lutherska ortodoxien sett ett slags nyskolastik på protestantisk
mark. Men den frågan inställer sig därvid, huru det då är beställt med
det specifikt lutherska arvet inom ortodoxien. När den idéhistoriska
debatten löper in på sådana banor, blottar detta i grunden en bristande
förståelse för lutherdomens första brytningstid och den intensiva
brottning med de teologiska problemen, vilken var utmärkande för denna —•
framhåller Henning Lindström med rätta i inledningen till ovannämnda
arbete och konstaterar, att orsaken härtill djupast är en bristande
kunskap om Melanchthons betydelse och självständiga insats som teolog.
Visst förhåller det sig så, att den skolastiska traditionen gör sig starkt
förnummen hos Melanchthon och att Luthers reformatoriska upptäckt
av evangeliet på ett avgörande sätt fört honom tillbaka till Paulus. Men
det som förklarar Melanchthons enastående betydelse inom lutherdomen
är, att han skapat något eget av det som han på skilda vägar mottagit.
Melanchthon har på ett enastående sätt av skilda element skapat en
enhetlig teologi, som fann anknytning till alla riktningar och problem
av betydenhet i tiden. Intet mindre än en teckning av Melanchthons på
detta sätt utgestaltade teologi har Lindström förelagt sig i ovannämnda
arbete.
Luther kallar det »eine hohe kunst, das Euangelium und gesetz
recht von einander sondern» (W. A. 36, s. 12). Denna Luthers regel
synes Melanchthon tillämpa, så till vida som — såsom Lindström
framhåller (s. 257) — lag och evangelium hos honom äro ställda vid sidan
av-varandra. Detta åtskiljande av lag och evangelium korresponderar mot
skiljandet mellan skapelse och frälsning, ty även dessa ställer Melanchthon
enligt Lindström (s. 259) såsom var för sig existerande verkligheter vid
sidan av varandra. Detta drag i Melanchthons teologi har dikterat
Lindströms grepp på sitt ämne. Såsom av arbetets titel framgår, sönderfaller
Lindströms undersökning av Melanchthons teologi i två huvudavsnitt,
varav det första behandlar »lag och skapelse» (s. 15—253) och det andra
»evangelium och frälsning» (s. 255—403). Det är möjligt att behandla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
