Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Herbert Olsson, Calvin och reformationens teologi (Densamme)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376
granskningar och anmälningar 383.
Herbert Olssön, Calvin och reformationens teologi. I. 600 sid.
Lunds universitets årsskrift. N. F. Avd. 1. Bd 40. Nr 1.
C. W. K. Gleerup (Lund) — Otto Harrassowitz (Leipzig).
Lund 1943. Pris kr. 18: —.
Detta arbete utgör första delen av ett planerat större verk, som avser
att genom att konfrontera Calvins teologi med Luthers och Melanchthons
sprida ljus över reformationens teologi över huvud. Inom
Calvin-forsk-ningen har den avgörande frågan kommit att gälla predestinationstankens
plats och uppgift i Calvins teologi. Såsom man inom denna forskning
i allmänhet givit predestinationstanken en central plats, låter Herbert
Olsson denna tanke alltfort kvarstå i centrum av Calvins teologi, men
icke helt och allenarådande, utan så, att den träder i spänningsfyllt
förhållande till en analogia-entis-metafysik, som har vissa likheter med den
metafysiska bakgrunden till Thomas’ ab Aquino teologi. Enligt Olsson
samlar sig sålunda Calvins teologi kring så att säga två brännpunkter.
Härmed vill förf. förklara på en gång spänningen och enheten i Calvins
teologi. Och det måste sägas, att han på ett övertygande sätt lyckats.
Med stor systematisk kraft och konsekvens genomför förf. sin
huvudsynpunkt på snart sagt alla sidor av Calvins teologiska åskådning,
gudsbegreppet, kristologien, antropologien o. s. v. I Calvins lära om Gud
kommer denna dubbelhet eller spänning i den principiella utgångspunkten
på det sättet till uttryck, att predestinationstanken sammanhänger med
tanken på Guds fördoldhet, medan den nämnda
analogia-entis-meta-fysiken ger utrymme åt ett slags naturlig teologi, en analogisk kunskap
om Gud, som dels räknar med en viss likhet mellan skapelsen och dess
ursprung, Gud, dels en olikhet, då det hos Gud föreligger en annan
existensform än i skapelsen.
Samma dubbelhet eller spänning föreligger i Calvins antropologi pà
det sättet, att han, fullföljande tankegången i nämnda metafysik, räknar
med att människan genom skapelsen står i en oupplöslig relation till
Gud, men å andra sidan i enlighet med predestinationstanken gör
gällande, att människan genom det, som är henne givet i skapelsen, icke
förmår närma sig Gud eller åstadkomma något för att träda i trons
gemenskap med honom, enär människans frälsning är helt beroende av Guds
eviga utkorelse. Denna dubbelhet eller spänning i antropologien kan
även så uttryckas, att den mänskliga naturen efter syndafallet är dels
nästan fördärvad, dels utan inskränkning fördärvad. I kristologien
kommer denna dubbelhet eller spänning till synes, om man betraktar,
huru Calvins uppfattning av förhållandet mellan Kristus och Gud dels
är bestämd av den nämnda metafysiken, dels av de drag, som
sammanhänga med predestinationsuppfattningen. Om man nämligen betraktar
Kristus med hänsyn till vad han är såsom människa, så måste man
nämligen enligt Calvin inse, att Kristus icke kan förvärva någon
rättfärdighet inför Gud, då ju detta över huvud icke är möjligt för någon
människa. I denna mening är Gud fördold i människan Kristus. Detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
