Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Hans Lundin, Joannes Baazius’ kyrkliga reformprogram (Docent Hans Cnattingius)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37«
granskningar och anmälningar 383.
stora kyrkohistoriska arbete Inventarium ecclesiæ Sveo-gothorum till
föremål för sin undersökning. Hans avhandling stod också i åtskilliga
år upptagen under en dylik rubrik i SFS:s avhandlingsregister.
Emellertid gjorde Lundin snart nog den intressanta iakttagelsen, att
Baazius ursprungligen avsett att lägga upp sin kyrkohistoria som en
kyrko-politisk stridsskrift emot biskoparna. Planen kom icke till utförande,
antagligen emedan förmyndarregeringen förhindrade ett så utmanande
steg. Förf. fann det likväl nödvändigt att först klargöra Baazius’
»reformprogram».
Förf. ställer i sitt första kapitel in Baazius i ett större sammanhang,
»den kyrkliga reformrörelsen i Tyskland och Danmark». Den auktoritet
han främst följer är Leube, som i sitt arbete »Die Reformideen in der
deutschen lutherischen Kirche zur Zeit der Orthodoxie» tecknat den
tyska s. k. reformlutherdomen. Redan vid läsningen av Leube
förnimmer man en önskan om klarare begrepp och frågar bl. a., var egentligen
gränsen går emellan »reformrörelsen» och levande luthersk ortodoxi.
Leube framhåller själv, att reformmännen på så betydelsefulla punkter
som botpredikan och eskatologi blott delade sin samtids allmänna
inställning (s. 149, 152). Det hade varit önskvärt, att Lundin klarare
fixerat detta problem. Nu redogör förf. för en del drag hos Baazius, hans
mörka teckning av det andliga läget och hans eskatologiska
botpredikan, och menar sig tydligen i detta återfinna en speciell reformrörelse
av kontinentalt snitt. De flesta av dessa drag framträda emellertid väl
så starkt hos många av Baazius’ svenska samtida. Landets allvarliga
läge inbjöd till självrannsakan och botpredikan. Måste Baazius
verkligen resa till Tyskland för att komma underfund med situationen? För
att få Baazius att framstå mera originell än han naturligtvis är söker
Lundin förringa liknande tendenser hos dennes svenska samtida. Förf.
berättar, att Baazius ville, att prästerna flitigare skulle studera bibeln,
och tillägger, att ärkebiskop Kenicius, »ej räknade med att andra
präster än de unga skaffade sig en bibel» (s. 18, not 73). Nu hade denne i
själva verket i det åberopade dokumentet, en visitationsstadga för
Helsingland 1615, inskärpt, att prästerna, »hwar och en, särdeles the vnge»,
skulle äga en bibel och flitigt läsa däri, åtminstone två kapitel i ordning
varje dag och göra anteckningar, och till yttermera visso hette det i en
efterföljande punkt, »at hwar och en råder sigh nest Sacra Biblia etc.»
(KÅ 1942, s. 251). Johannes Rudbeckius’ biblicism är beryktad, likaså
hans sociala väckelsepredikan. Lundin framhåller Baazius’
eskatologiska inställning och menar gentemot Gustav Lindberg att »man ej
torde kunna säga, att det eskatologiska draget är särskilt framträdande»
hos Rudbeckius (s. 22 not 5). Det torde dock vara uppenbart, att
Lindberg givit mera övertygande belägg för sin uppfattning av Rudbeckius
på denna punkt — och ytterligare material kan framläggas — än förf.
för sin karakteristik av Baazius, om man frånräknar
Apokalypskommentaren.
I avhandlingens andra kapitel (s. 28—82) skildras »Baazius’ reform-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
