- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiofjärde årgången, 1944 /
383

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Hans Lundin, Joannes Baazius’ kyrkliga reformprogram (Docent Hans Cnattingius) - Tord O:son Nordberg och Göran Axel-Nilsson, Katarina kyrka (Märta Edquist)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

granskningar och anmälningar

383.

got som Lundin med all kraft bestrider. Jag måste dock vidhålla, att
detta förslag är mera hierarkiskt utformat än »Theses breves». Dessa
senare tala nämligen genomgående om »episcopi et doctores» eller
liknande, blott på en punkt om biskoparna ensamma, den enda av dessa
punkter, som Lundin citerar (s. 138), medan »Forma eller sätt» klart
för fram ett nästan rent biskopligt consistorium. Det förefaller därför
sannolikt, att Baazius i sitt referat sammanfört moment från båda dessa
aktstycken. Den bekanta strid, som enligt Baazius följde kring dessa
biskopsteser, vill Lundin förlägga till riksdagen 1625, såsom Baazius
uppger. Åtskilliga forskare ha funnit det troligare, att kontroversen ägt
rum 1624. För riktigheten av Lundins uppfattning talar, att Baazius
såsom Lundin nu utrett själv var närvarande vid riksdagen 1625,
medan hans närvaro vid 1624 års riksdag icke kan göras trolig, även om
detta icke kan anses uteslutet. Sannolikt har Lundin rätt däruti, att
teserna tillkommit efter riksdagsbeslutet i april 1624. Den
ursprungliga kungliga instruktionen var tydligen då icke så inaktuell, som
undertecknad framställt det, men dess verkställande icke heller så
överhängande, som Lundin menar. Denne har också riktigt klargjort den
allmänna karaktären av de olika formuleringar av dessa teser, som
återfinnas i Linköpingshandskriften Kh. 32. Mot det sätt, varpå förf.
vidare analyserar dessa tre koncept (s. 193 f.) måste emellertid åter en
rad invändningar göras. Utrymmet tillåter likväl icke någon närmare
behandling därav.

I de två sista kapitlen redogör förf. för Baazius’ opposition mot de
skrivaruppdrag, varmed prästerna alltmera belastats, samt hans tankar
om kyrkotukten. Här finnas förträffliga utredningar, t. ex. av hur
prästerna undan för undan erhöllo dessa skrivaruppdrag. Förf. synes
dock även här överdriva betydelsen av Baazius’ insats.

Denna anmälan har mera låtit bristerna än de obestridliga
förtjänsterna i Lundins arbete komma till synes. Det skall likväl till sist
understrykas, att framställningen är resultatet av en energisk forskning,
som lyckats framdraga mycket nytt material och pekat på tidigare icke
beaktàde sammanhang. Härigenom har förf. ställt innebörden av
Baazius’ strävanden i ny belysning samt också på andra viktiga punkter
givit klargörande analyser och fört diskussionen framåt. Det är
knappast heller rimligt att begära, att en och samma undersökning skall
förmå erbjuda en lösning på alla de besvärliga och vittutseende problem,
som förf. så dristigt givit sig i kast med. Han$ Cnattingius_

Katarina kyrka, i Sveriges kyrkor, Stockholms kyrkor, bd VII, h. 2,
av Törd 0:son Nordberg (kap. I—XV) och Göran
Axel-Nils-son (kap. XVI). Stockholm 1944. 410 s. Kr. 16: —.

Ingen stockholmskyrka torde äga en så omfattande samling
dokument angående sin historia som Katarina kyrka. Särskilt förf. till huvud-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1944/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free