- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiofjärde årgången, 1944 /
384

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Tord O:son Nordberg och Göran Axel-Nilsson, Katarina kyrka (Märta Edquist)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3«4

granskningar och anmälningar 383.

delen av ovannämnda verk, doktor Törd Nordberg, har utfört ett
synnerligen omfattande och grundligt forskningsarbete, vars resultat på
vissa punkter skingrat dunklet kring delar av kyrkans långa
byggnadshistoria.

Förf. indelar Katarina kyrkas egentliga byggnadshistoria i tre
perioder, omfattande åren 1656—1695, alltså ett 40-tal år. Brist på
penningmedel, stridigheter mellan vissa av församlingens ledande män jämte
svårigheter med arbetsledare och arbetare voro de egentliga orsakerna
till dröjsmålet. Den 1 maj 1723 gick en förhärjande »vådeld» fram över
den äntligen färdiga kyrkan. Felaktigt har ofta uppgivits, att denna
då nedbrann till grunden. Förf. har genom sin undersökning slutgiltigt
bevisat, att murarna icke skadats och att valven samt »kupolvalvet
över den stora mittkvadraten visserligen var något skadat, men dess
bestånd ingalunda hotat». Det nya tornbygget, till vilket Göran
Adelcrantz’ namn är knutet, blev emellertid icke helt färdigt förrän år 1744.
Man kan således säga, att Katarina kyrkas nuvarande gestalt är
resultatet av ett nära hundraårigt byggnadsarbete.

I förordet till arbetet framhålla utgivarna, att kyrkans store arkitekt,
Jean De la Vallée, och hans verksamhet vid kyrkobygget »efter den nu
gjorda noggranna genomgången av materialet torde framstå i en annan
och klarare dager än tidigare». Professor O. Siréns uppfattning (Gamla
stockholmshus II) av De la Vallées bristande intresse för kyrkobygget
kritiseras av rl:r Nordberg, men knappast helt med fog. Åtskilliga
belägg för riktigheten av sistnämnda påstående kunna framdragas. Jag
nöjer mig med att påpeka Carl X Gustafs brev till De la Vallée av den
1/6 1659 samt det sätt varpå denne fyra månader hindrade ett viktigt
arbete på kyrkan genom att vägra utlämna »schablonen» till järnet.

Undertecknad måste emellertid inlägga en bestämd gensaga mot
vissa omdömen och uppgifter i det avsnitt av boken, som behandlar
dess förste kyrkoherde, magister Petrus Diderici Arenbechius. D:r N.
frånkänner denne varje förtjänst som ledare av kyrkobygget och anser
honom t. o. m. vara den som hade största skulden till de svårigheter,
som voro karakteristiska för detsamma. Med mycken skärpa uttalar
han sig också om Arenbechius’ karaktär. Han förklarar, att det är
»fullständigt felaktigt att såsom Arenbechius’ siste biograf [undertecknad,
i en kortfattad levnadsteckning år 1939] i honom se den egentlige ledaren
av bygget och den, som burit huvudbördan av arbetet på den nya
kyrkans tillkomst» (sid. 227). Vad i verkligheten är sagt om denna sak i
nj’ssnämnda lilla skrift gäller, som där uppgives, »de tio första åren —
den tid då Arenbechius bar huvudbördan av arbetet».

D:r N. säger (sid. 225) om kyrkoherden: »Att leda ett
byggnadsföretag saknade han förutsättningarna för.» Omdömet strider mot det
faktum, att överståthållare Rosenhane, som i likhet med Carl X Gustaf
hade ett synnerligen varmt intresse för kyrkobygget, gjorde kyrkoherden
till ordf. i byggnadskommittén, ehuru det ännu så långt fram som i
slutet av 1660-talet icke var vanligt, att kyrkoherdarna hade befattning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1944/0394.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free