Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Bengt Hellekant, Engelsk uppbyggelselitteratur i svensk översättning intill 1700-talets mitt (Utgivaren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
granskningar och anmälningar
383.
Bengt Hellekant, Engelsk up-pbyggelselitteratur i svensk
översättning intill iyoo-talets mitt. Akad. avhandling. (Samlingar o.
studier till Svenska kyrkans historia, utg. av H. Pleijel, 10).
Lund 1944. Diakonistyrelsens bokförlag. 295 s. ’ Kr. 7: —.
Föreliggande avhandling är en bibliografisk undersökning och har
sin form bestämd därav. De trettiosju böcker och skrifter, som beskrivas,
följa i ordnad rad efter utgivningsår, från 1635 till 1748. Det blir
nödvändigtvis en rätt monoton framställning, där det på enahanda sätt
redogöres för varje skrifts översättare, förlagor, tryckare, tryckort,
exemplars förekomst och vidare ett kort meddelande om författaren
och innehållet. Men det är upplysande och viktiga meddelanden, som
ges. Med ett ord: detta arbete är nyttigare än många andra avhandlingar
av konstfullare skapnad och med en rikare problematik.
Dat är icke heller endast de korrigeringar och exakta bibliografiska
uppgifter i övrigt, som arbetet ger, som förlänar det dess värde Det ger
också bestämda kyrkohistoriska upplysningar. Att den engelska
puri-tanismen och revolutionsreligiositeten övat stort inflytande i Tyskland,
är förut väl känt och bestyrkes av denna undersökning. Dess inflytande
i pietismen var betydande. Lika känt är, att Sverige stod i ett starkt
andligt beroende av Tyskland, och här påvisas, att de flesta
översättningarna av de puritanska skrifterna icke gjordes från engelskan utan
från tyska översättningar. Förf. har en träffande anmärkning: »Redan
den tyska språkdräkten verkade lugnande på de misstänksamma
ortodoxa kyrkomännen i Sverige» (s. 274). Betecknande är, att icke danska
översättningar nyttjades för de svenska, då dock många sådana funnos
under denna tid, såsom föif. visar. Politiskt-nationella motsättningar
spelade väl någon roll, men främst var det nog den ovan nämnda tyska
språkdräkten, som verkade betryggande. Men icke destomindre är det
rätt märkligt, att så mycken engelsk puritanism och nonkonformism
på så sätt fick sila in i Sveriges ortodoxa kyrka.
Vad man emellertid saknar i detta arbete, är en kort och klar
orientering i 1600-talets puritanism och nonkonformism, ty denna rörelse
var då i ett kampskede av stora mått. Läsaren lämnas utan ledning till
bsdömning av den starka religiositet, som hade skapat nästan alla dessa
skrifter och böcker. Denna brist är till förfång för förf. själv, och det
förefaller av litteraturförteckningen, som om han icke alls bemödat
sig om att vinna inblick i nyare arbeten till denna fråga. Han torde ansett,
att detta varit obehövligt, då han helt resolut beslutat avstå från en
inledande orientering i det kyrkoliv, varur de berörda skrifterna utgått.
Att en djupare inblick i engelsk kyrkohistoria vid denna tid varit
önskvärd, framgår av den systematiska delen av förf:s arbete:
»Karakteristiska drag i engelsk uppbyggelselitteratur», där förf. söker
systematisera huvuddragen i de behandlade skrifterna. Där återkommer ofta
ordet »typiskt» eller »karakteristiskt», men i många fall måste man sätta
frågetecken för sådana omdömen. Ofta stämmer icke karaktäristiken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
