- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiofjärde årgången, 1944 /
392

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Bengt Hellekant, Engelsk uppbyggelselitteratur i svensk översättning intill 1700-talets mitt (Utgivaren) - Bror Olsson, Anders Elfving (Densamme)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

392

granskningar och anmälningar 383.

i andra fall är vad som säges lika betecknande för lutherdomen. Förf.
säger t. ex., att den engelska uppbyggelselitteraturen ställer frågan, vad
människan skall göra för att få evigt liv. »Frågans betoning ligger helt
på ordet göra» (s. 221). Plikt och moraliserande betonas ofta. Samtidigt
förklarar förf., att Bunyan, som är den dominerande gestalten i denna
litteratur, är evangelisk, »ja, nära nog luthersk i sin uppfattning och i
sin förkunnelse om frälsningstillägnelsen», och han ansluter sig till Ernst
Newmans mening, att det knappast förunnats någon annan författare
på det uppbyggliga området att som Bunyan »bana väg för den lutherska
rättfärdiggörelselärans nedträngande bland de breda folklagren inom
den reformerta världen» (s. 193). På ett annat ställe talas om Bunyans
urgerande av »den kalvinistisk-ortodoxa baptismens frälsningssanningar»
(s. 127). Man frågar sig, vad det »karakteristiska» var.

Liknande »luthersk» förkunnelse om den fria nåden kan påvisas hos
flera av de övriga författarna, och detta gäller om skedet i stort.
Dessutom synes, vad förf. här och var säger om plikt, etik och moralisering
med lika rätt kunna sägas om lutherska förkunnare under detta skede.
Just den omständigheten, att dessa skrifter i stor utsträckning hade
tagit vägen över Tyskland och därifrån inkommit hit, bevisar också det
tyska pietistisk-lutherska fromhetslivets andliga släktskap med den
engelska puritanismen. Att vissa skiljaktigheter kunna påvisas, är
klart, men detta gäller andra frågor. Förf:s bedömning av materialet
lider alltså av oklarhet.

Den engelska uppbyggelselitteraturens »kyrkohistoriska betydelse»,

som nämnes i rubriken till slutstycket i arbetet, har av förf. egentligen

icke upptagits till utredning, även om saken här och var skymtar i

undersökningen. Att här var en stark ström av puritansk religiositet

och livssyn, som gick rakt in i svensk pietism, är uppenbart, och den

växte med dennas tillväxt. Här ha vi alltså nya belägg för pietismens

sammansatta karaktär och för dess växande inflytande i vårt land under

påverkan från England. Denna stegras i hög grad under det följande

skedet. „,

G. Wv.

Bror Olssön, Anders Elfving. En levnadsteckning. Lund 1944.

Gleerups förlag. 215 s. Kr. 6: 50.

Förste bibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Lund, fil. d:r
Bror Olsson, har de senare åren ägnat sig även åt kyrkohistoriska
forskningar och framträtt med böcker inom detta gebit. Med det ovan
angivna arbetet om Anders Elfving har d:r Olsson på ett övertygande
sätt tagit steget in i de svenska kyrkohistorikernas krets. Boken är
icke stor i omfång, men den måste betecknas såsom betydande i fråga
om inre halt och gestaltning. Den behandlar knappast heller en stor
kyrkohistorisk gestalt, ty den unge väckelseprästen nere i Kalmar stift,
prästvigd 1767 och död 1772, hade en till tiden och arten mycket be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1944/0402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free