Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gunnar Westin, Hjalmar Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
MINNESTECKNING
han var »en havskustens son med något av havets väldiga vidder
och outgrundliga djup men ock dess tvära växlingar mellan
solglitter och storm i sin själ». Denna hans strävan till åskådligt
framställningssätt kom också klart till uttryck i hans först utkomna del
i Svenska kyrkans historia (III: i), där han bl. a. använde sig av en
schackspelsstrategi, som gav en förenkling åt händelseförloppet,
som icke alldeles motsvarades av det invecklade läget.
Man kunde icke heller misstaga sig på att Holmquist ville säga
något utöver den historiska redogörelsen och livliga beskrivningen.
Han ville ge lärdomar och anvisningar. Praktiskt-religiösa
tillämpningar förekomma här och var, icke minst vid belysningen av
Luthers storhet. I det citerade föredraget framhöll han Luthers stora
fråga, »den personliga gudsförtröstans visshet», och han tillade:
»Allt samlade sig omkring förhållandet mellan Gud och den enskildes
själ. Där låg för Luther lifvet igenom hela hans uppgift, hans kallelse
från Gud. Af vår egen personliga ställning till den frågan beror innerst,
om vi på vår minnesvandring tillbaka till den 31 oktober 1517 stanna
innanför eller utanför Wittenbergs slottskyrkodörr, om vi begå dagens
minne som en relikfest, eller som en tesernas dag i Luthers mening, till
fortsatt evangelisk reformation.»
Ett viktigt tidsaktuellt inlägg, som tillika var typiskt for hans
kyrkliga hållning, gjorde Holmquist i slutet av en recension i
Bibelforskaren 1904 (s. 250 f.), då han talade om skillnaden mellan
ur-kristendomen och den senare katolicismen. Denna skillnad är så
mycket viktigare att betona, säger han, »som en modern
’religions-historisk’ forskning börjat på ur kristendomen anlägga synpunkter,
hvilka hota att helt och hållet förvirra uppfattningen af dess
verkliga karaktär och originalitet». Han fortsatte:
»Man finner i Nya testamentets kristendom ej blott tidens stora
religiösa synkretism, som ledts dit genom judendomens kanaler; man
finner där ock, åtminstone i paulinismen, in nuce den senare katolicismens
former och tankar. Denna ’religionshistoriska’ metod har en märklig
förmåga att gifva bisakerna hufvudplatsen och förbigå det, som för
ur-kristendomens samtid var det nya och andegifvande. Därför har det
sitt intresse att från urkristendomen hålla borta sådana begrepp som
apostlaämbetet, kyrkan, sakramenten i katolsk mening etc. Dessa bidraga
blott att förvirra föreställningen om, hvad som var det egendomliga för
kristendomens första utgestaltning.»
Efter förra världskrigets slut fördes Holmquist i närmare
kontakt med praktiskt-kyrkliga frågor, främst genom sitt ledamot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
