Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Krister Gierow, De yttre händelserna kring Nova ordinantias tillkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IO
KRISTER GIEROW
Torbernus Westgothus in Siegelstada.
Haluardus Petri pastor Ecclesiae Wonga.
Ericus Beronis pastor Ecclesiae1
Petrus Torberni pastor Ecclesiae Algutztorp.
Johannes Andreae pastor Arhusiensis.
Henricus Canuti Aboensis praepositus.
Henricus Jacobi pastor Aboensis.
Denna namnlängd avviker, som synes, väsentligen från de av
Messenius lämnade uppgifterna. Förutom att misstagen beträffande
Olaus Petri Medelpadius och Petrus Arvidi här ej förekomma, möta
vi här såsom närvarande vid mötet biskop Nils i Strängnäs i stället
för biskop Nils i Växjö. Den senare hade på grund av sin höga ålder
överhuvud taget icke deltagit i de kyrkliga förhandlingarna detta år.
Vidare upptar namnlängden hos Laurentius Petri Gothus två
deltagare i förhandlingarna mera än den av Messenius lämnade
redogörelsen.
Som synes återfinnas bland undertecknarna av bekräftelsen av
den 18 juni så gott som samtliga de prästerliga representanter, som
deltagit i marsmötet och då undertecknat Nova ordinantia. Endast
Sveno Benedicti, Reinholdus Ragvaldi, Olaus Laurentii och Salomon
Birgeri saknas. Och av Uppsalaprofessorerna voro samtliga med
undantag av Henricus Nicolai Gadolenus närvarande även under
juni månads förhandlingar.
Under förhandlingarna i mars hade, som nämnts, en viss tvekan
yppat sig framför allt bland Uppsalaprofessorerna, då det gällde att
underskriva Ordinantian. Man önskade att ärendet i sista hand skulle
hänskjutas till och avgöras av ett nationalkoncilium.2 Så kom icke
att ske. Nova ordinantias rättsliga ställning är därigenom något
osäker. Rent formellt kom den ur juridisk synpunkt aldrig att bli
gällande lag på samma sätt som 1571 års kyrkoordning.3 Frågan är
1 Sannolikt kyrkoherden i Varnhem med detta namn (Skara stifts
herdaminne 2, [1874], s. 283). Placeringen i namnlängden mellan tvenne västgötar
talar för att det är fråga om en representant för Skara stift.
2 Jfr härtill Berg, Riksdagens utveckling under den äldre Vasatiden . . .,
1935 (Sveriges riksdag 1: 2), s. 275 f.
3 Reuterskiöld, Om kyrkans bekännelseskrifter enligt svensk rätt . . .,
1897, s. 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
