Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Krister Gierow, De yttre händelserna kring Nova ordinantias tillkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE YTTRE HÄNDELSERNA KRING NOVA ORDINANTIAS TILLKOMST I I
emellertid, om det är möjligt att strikt avgränsa de olika formerna
av kyrkliga möten vid denna tid från varandra. Appelberg gör i
varje fall i sin utredning av prästerskapets avgörande inflytande vid
den kyrkliga lagstiftningen under denna period ingen distinktion
mellan desamma.1 Två omständigheter tala för att Nova ordinantia
ansågs intaga en något annorlunda ställning än den tryckta
kyrkoordningen, dels att innehavare av kyrkliga ämbeten under det
närmast följande årtiondet fick avge skriftlig förbindelse att i sin
ämbetsutövning rätta sig efter densamma, dels att den aldrig
befordrades till trycket. Säkert är i varje fall, att den i mångt och mycket
kom att reglera det kyrkliga livet i vårt land under tiden fram till
Uppsala möte, och att den kom att bli av icke oväsentlig betydelse
för det fortsatta kyrkolagstiftningsarbetet ända fram till 1686 års
kyrkolag.2
1 Appelberg, Bidrag till belysande af kyrkans rättsliga ställning i Sverige
och Finland . . ., 1900, s. 97 f.
2 Kjöllerström, Kyrkolagsproblemet i Sverige 1571—1682, 1944,
(Samlingar och studier till svenska kyrkans historia ... 11), s. 34 f.
2— 45681 Kyrkohist. Årsskrift 1045
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
