- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiofemte årgången, 1945 /
21

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - E. Jonsson, Prästerskapets privilegiefråga vid Sigismunds trontillträde och problemet rörande »16-mars-postulaterna»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PRÄSTERSKAPETS PRIVILEGIEFRÅGA VID SIGISMUNDS TRONTILLTRÄDE 4 I

andra kättares undermineringsarbete av Uppsalabesluten. Ryktet
ville nämligen påstå, att hertigen skulle ha förkastat dessa, och
samtidigt hade Klas Fleming börjat en häftig kampanj mot desamma.
Det gällde alltså att så fort som möjligt få konungens stadfästelse å
postulaterna och konciliebeslutet, om man ville förhindra, att de
inhemska katolikerna och den kalvinistiskt orienterade hertigen
skulle få fritt spelrum. Arbetet slutfördes därför hastigt, och någon
av de första dagarna i december överlämnades de nya postulaterna
till Sigismund.1

Till formulering och innehåll ansluta sig decemberpostulaterna
till 17-marsredaktionen men beteckna i förhållande till denna tillika
en skärpning av prästerståndets krav — delvis i anslutning till
förslaget den 12 mars. 17-marspostulaternas 51 paragrafer ha
samman-slagits till 15 punkter, och dessutom har en lång inledning
tillkommit, där prästerskapet tydligare än förut — i nästan hotande
ordalag — framhåller nödvändigheten av att det före kröningen får
konungens skriftliga försäkran om sina privilegier och religionen.
Det säges rent ut, att successionens giltighet är beroende av om
konungen avger en religionsförsäkran. Några mindre viktiga
uteslutningar ha gjorts, medan några få nya krav ha tillkommit, av vilka
det viktigaste är, att ärkebiskopsvalet skall konfirmeras. De fem
första punkterna innehålla själva religionsförsäkran. Den innebär,
att prästerskapet tillförsäkras konungens beskydd samt fritt bruk av
den religion, som finns i Confessio Augustana invariata, som hela
riket förpliktat sig till på Uppsala möte, att tronarvingen skall
uppfostras i Sverige i den evangeliska läran, och att all främmande
religionsutövning skall vara förbjuden utom för konungen, som får ha
högst tio katolska präster vid sitt hov. Ingen av främmande religion
äger inneha andliga eller världsliga ämbeten eller ens bosätta sig i
riket. Denna sista punkt hade funnits med i det första marsförslaget
men uteslutits av rådet. De övriga tio punkterna innehålla de
egentliga privilegiebestämmelserna. Här begär prästerskapet rätten att
regelbundet samlas till koncilium, en bestämmelse, som likaledes
återgår på 12-marspostulaterna. Rådet hade nämligen vid
omredigeringen inskjutit den reservationen, att sammankallande av
kyrkomöte skulle ske med konungens, rådets och hertigens samtycke. Jus
patronatus erkännes i enlighet med rådets förslag, medan ett direkt

1 SRA III: i, s. 197 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1945/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free