Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - E. Jonsson, Prästerskapets privilegiefråga vid Sigismunds trontillträde och problemet rörande »16-mars-postulaterna»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRÄSTERSKAPETS PRIVILEGIEFRÅGA VID SIGISMUNDS TRONTILLTRÄDE 4 I
slutat sig för att gå med på en försäkran, där katolikernas gudstjänst
inte omnämndes, och att han tänkte skaffa sina trosfränder bättre
villkor efter kröningen.1 Åtskilligt tyder på att konungen redan
hade sin religionsförsäkran klar. Den redaktion av prästerskapets
postulater, som i fortsättningen kommer att benämnas
februari-postulaterna, har säkert Sigismund till upphovsman. Den återfinnes
nämligen i dennes registratur med det karakteristiska förbehållet,
.att konungen med samtliga ständers samtycke efter kröningen skall
mildra sina trosförvanters villkor.2 Prästerskapet synes i stort sett
ha godkänt detta privilegieförslag med undantag för förbehållet
angående katolikernas ställning. Det var nämligen det enda, som
ströks i ståndets motförslag, som enligt Hogenskild Bielke utskrevs
samma dag som det kungliga förslaget.3
Till formen äro 14-februaripostulaterna en lätt omarbetning av
de reviderade decemberpostulaterna, medan innehållet rätt tydligt
röjer konungens medverkan. Medgivandena åt kungamakten äro
betydande. Det måste därför anses vara en stor framgång för
Sigismund, att prästerskapet i det närmaste godkände hans förslag. Såväl
kravet på konfirmation av ärkebiskopsvalet som den i samtliga
tidigare förslag införda bestämmelsen om att Vadstenanunnorna skulle
förses med luthersk predikant, ha utelämnats. Vidare har i enlighet
med konungens svar till nuntien förbudet mot katolsk propaganda
och icke-evangelisk gudstjänst uteslutits, medan förbudet mot att
använda främmande trosbekännare i rikets andliga och världsliga
ämbeten kvarstår. Första delen av postulaterna har fortfarande
karaktären av en allmän religionsförsäkran, som tillförsäkrar ständerna
att fritt och obehindrat under konungens skydd få utöva sin
religionsdyrkan i enlighet med Confessio Augustana invariata och Uppsala
mötes beslut. Den andra delen, som innehåller själva
ståndsprivilegierna, gör ett mycket matt intryck vid jämförelse med de
ursprungliga postulaterna på Uppsala möte. Omfånget har smält samman
1 Hjärne, a. a. Bil. V: 13.
2 Att det verkligen är Sigismund, som låtit författa februaripostulaterna,
framgår av Christophorus Laurentii Gotus’ överskrift på sitt exemplar av
dessa i prästerskapets version, där förbehållet är struket: »Svar som vi först
bekome av k. M., sedan vi kome till Upsala.» Denna notis är alltså icke
»vilseledande», som Hildebrand menar (SRA III: i, s. 424, sign. D).
3 SRA III: i, s. 424 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>