Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - E. Jonsson, Prästerskapets privilegiefråga vid Sigismunds trontillträde och problemet rörande »16-mars-postulaterna»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
E. JONSSON*
betydligt, och de många speciella kraven ha försvunnit. Slutligen
har kungamaktens ställning i kyrkan stärkts betydligt. I fråga om
biskopsval förbehålles konungen rätt att utnämna, vem han vill av
de tre, som kommit upp på förslag, och för prästtillsättningens
vidkommande erkännes såväl jus patronatus som jus regale. Allmänt
koncilium får ej hållas utan konungens samtycke. Prästernas
tidigare krav på privilegium fori har ersatts av stadgan, att präster i
världsliga mål skola svara för världslig domstol. Vad det rent
ekonomiska beträffar, utlovas befrielse från gästningar, gärder och
ut-gärdesknektar, så framt ej rikets nödtorft kräver sådana, och om
prästerna åläggas borgläger, skola de förskonas från taxen.
Dessutom få de rätt att lösa borgläger med pengar. Vin, vax och oblat
skola förordnas för varje kyrka, och prästerskapet får bekräftelse
på rätten till »tridingen» av tionden, vilken de skola redovisa för i
register, där även kronotionden skall införas. För övrigt
överlämnas åt konungen att med hertigens, rådets och biskoparnas
betänkande besluta om biskopars, kapitelpersoners, prästers, hospitalers,,
sjukstugors och kyrkors underhåll, allt eftersom vars och ens nödtorft
kräver. Slutligen skall konungen i samråd med hertigen och rådet
göra upp en »viss ordning» för Uppsala akademis och dess
kommuni-tets underhåll.
Att prästerskapet nu kunde gå in på dessa för Sigismund
fördelaktiga villkor, måste ha berott på att det var förvissat om att
hertigen och ständerna skulle genomdriva de krav, som utelämnats,
såsom angående konfirmation av ärkebiskopsvalet och förbud mot
katolsk gudstjänst. Den ii februari hade nämligen ständerna ingått
en »förening», vari de förpliktade sig att hålla fast vid Uppsala mötes
beslut med dess förbud mot främmande gudstjänst.1 Det andliga
ståndet synes ha gripit den chans det hade, att äntligen få
privilegierna godkända före kröningen, även om de inte voro så
fördelaktiga som dem man tidigare arbetat för. Sigismund å sin sida synes
i och med februariförslaget ha ändrat politik. Sedan det visat sig,
att ständerna voro eniga i religionsfrågan, och att ingenting kunde
vinnas med en allmän religionsförsäkran, gynnade han prästerskapets
planer på en försäkran i samband med privilegierna. Härigenom
kunde han känna sig mindre bunden av övriga stånd.2
1 SRA III: i, s. 278 ff., sign. A och B.
2 Det är nog ej en tillfällighet, att en avskrift av postulaterna i Sigismunds-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
