- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiofemte årgången, 1945 /
39

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - E. Jonsson, Prästerskapets privilegiefråga vid Sigismunds trontillträde och problemet rörande »16-mars-postulaterna»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PRÄSTERSKAPETS PRIVILEGIEFRÅGA VID SIGISMUNDS TRONTILLTRÄDE 4 I

av vilka den ena innehöll prästerskapets och Uppsala akademis
privilegier1, och Baazius återger ett odaterat sammandrag av »specialis
confirmatio postulorum–-»2. Båda synas vara av den
uppfattningen, att postulaterna stadfästs, även om den ene uppger felaktigt
datum och den andre inget datum alls.

Ett fjärde vittnesbörd ha vi från 1682 års kyrkolagsförslag, som
i en marginalanteckning hänvisar till »C. Sigismundi försäkring A:o
1594 D. 16 Mart.».3 Detta är veterligt första gången under
1600-talet, som vi möta dateringen den 16 mars för privilegierna.4

I positiv riktning talar också den omständigheten, att de
anklagelseskrifter mot Sigismund, som beröra marsförhandlingarna eller
ständernas privilegier, ej nämna något om att konungen i strid mot
sin försäkran vägrat prästerskapet privilegier.5 Det borde ju ha
varit en lämplig anklagelsepunkt bland alla andra.

Svårigheten med teorien om att privilegierna ej blivit stadfästa,
yppar sig dock främst däri, att dess förfäktare ej kunnat ge någon
acceptabel förklaring till dateringen den 16 mars. Någon sentida
förfalskning kan det ej vara fråga om, ej heller kan datum ha
tillkommit genom förväxling med något annat dokument. Det torde
dateringen på den samtida avskriften borga för. Detta faktum
sammanställt med Ernhoffers märkliga uppgift gör det även svårt att
avfärda saken med att det rör sig om ett daterat utkast.

1 Werwing, Konung Sigismunds och konung Carl den IX:des historier I,
s. 229 (enligt Hildebrand, SRA III: 1, s. 331, har W. fått uppgiften från
Messenius). Dateringen måste emellertid vara felaktig.

2 Baazius, Inventarium ecclesiae, s. 558 f.

3 Handl. rör. Sveriges historia, Ser. II, avd. 3: VII, s. 141.

4 I Palmsköldska saml. Nr 103 och Nordinska Nr 33 (UUB) finnas
förteckningar över ecklesiastika handlingar, där Sigismunds privilegier för
prästerskapet finnas upptagna. Förteckningarnas tillkomsttid är osäker, men den
Nordinska är sannolikt från 1700-talet, medan första delen av den
Palmsköldska kan ha tillkommit redan på 1650-talet. Om så är fallet, skulle den senare
förteckningen vara ett tidigare vittnesbörd än kyrkolagsförslaget 1682.

5 Jfr »Prästeståndets yttrande —■ — ■— 1600», »Fullkommelige skäl och

rättmätige orsaker–-» (från år 1607), ständernas »Afseielseskrift» (från

år 1605) samt Joh. Skytte, »Oratio —–-» (från år 1609). Som exempel på

hur Sigismund brutit sitt löfte att hålla alla »välfångne privilegier» anföres
i »Fullkommelige skäl», s. 1323, att vakten i Stockholm, som framförallt borde
åtnjuta stadens privilegier, blev hotad med hugg och slag. Däremot säges intet
om att konungen underlåtit att utfärda privilegier.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1945/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free