- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiofemte årgången, 1945 /
50

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

60

NILS BELTZÉN

Överensstämmelsen mellan de båda citerade resrouterna är
uppenbar. Det kan knappast råda någon tvekan om att den väg Steuchius
plägade taga genom Jämtlandsdelen av sin dieces var gammal
färde-väg för tidigare visitatorer. Samtliga huvudkyrkor i Jämtland blevo
besökta vid båda tillfällena så när som på Berg och Undersåker.
Ragunda, som låg mycket avigt till, blev förbigånget såväl 1319 som
1661.1 Man kan också iakttaga, hur gärna resorna fordomdags
företogos vintertid, då det visserligen var kallt men i gengäld alla
vintervägar voro öppna.2 Även sommartid torde en färd mellan
församlingarna i Jämtland inte ha varit övermåttan påkostande, eftersom
de allra flesta av dem kunde nås båtledes. Av vidstående (del av)
karta, uppgjord senast 1660, på vilken vägnätet vid denna tid blivit
inlagt, framgår vägen för superintendenten Steuchius’
visitations-resor samt belägenheten av de kyrkor han brukade besöka. De
angivna vägarna passa utmärkt väl in för de ovan omtalade
visitations-resorna med det undantaget, att uppgift saknas om direkt
vägför-bindelse mellan Alsen och Offerdal. Tämligen säkert har här likväl
funnits acceptabla framkomstmöjligheter, åtminstone smärre stigar,
på vilka det kunnat gå, om ock mindre bekvämt, att taga sig fram.3

i sitt och kyrkans hägn åbon på själastugan i Ragundaskogen: »Datum apud
ecclesiam Lijt. anno Domini. M°.CCC°.XIX°. iiij0. jdus februarij». DS III: 2,
s- 393 t- Jämtlands och Härjedalens diplomatarium, I: 1, s. 35 f. Grotefend,
a. a., s. 16.

1 Steuchius lät sistnämnda år föra till protokollet, att han »denne gången
icke kan komma til wägha till des pastorat [Ragunda] reesa, för dhen stoora
krookotta wägen skull och myckit oföre». Utelämnandet av Berg och
Undersåker år 1319 kan bero på att de ansågos ligga i Storsjöns »yttre periferi» och
följaktligen alltför illa till. Vad Undersåker beträffar, kan möjligen även den
omständigheten ha spelat in, att pastoratet vid visitationstillfället troligen icke
var självständigt. Se härom Bygdén, a. a., IV, s. 265 f.

2 Johannes Haquinis visitationsresa i Jämtland 1425, Nicolaus Ragvaldis
1440 och Jakob Ulvssons 1471 försiggingo alla vintertid. Norges gamle Love,
anden Raekke, I: 2, ss. 457 och 572, II: 1, s. 481 f.

3 Hülphers meddelar, Samlingar til en Beskrifning öfwer Norrland, Andra
Samlingen om Jämtland, 1775, s. 167 f., att »Wägarne här i Socknen [Offerdal]
äro icke de bästa. Stora Wägen emellan Alsen och Offerdal–». På
Törnstens karta av år 1771, »Geographisk Charta öfwer West: Norrlands Lähn

eller Ångerman = Medelpad och Jemtland, tillika med Åsele Lappmark:–

sammandragen och författad av Joh: Törnsten–1771», grafisk kopia i

ÖLA, finnes ordentlig väg utritad från Alsen till Offerdal. Fale Burman
omtalar, Jämtlands vägar, Dagboksanteckningar från 1791, s. 8, att »mellan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1945/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free