Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den kyrkliga försvenskningen av jämtland-härjedalen iOi
konsistoriell.1 Vilken hållning den förra myndigheten intog i denna
sak och till försvenskningsfrågan överhuvud är redan diskuterat och
behöver icke här tagas om. Däremot skall jag söka lämna några
meddelanden rörande konsistoriets i Härnösand ställningstaganden
utöver vad själva prästtillsättningarna ge vid handen.
Under striderna 1657—hade jämtlandsprästernas trohet mot
Sverige varit ganska diskutabel, och på ett allmänt landsting den
18 maj 1658 gick landshövdingen Johan Oxenstierna skarpt tillrätta
med dem. Särskilt blevo två prästmän, Hans Nielsen Berg i Ragunda
och dennes svärson Janus Sigvardi i Berg svårt anklagade. Den
senare nekade enständigt och klarade sig även undan följder, men
herr Hans avsattes för crimen laesae majestatis.2 Denna historia
återspeglas i senare korrespondens mellan superintendenten
Steuchius och riksrådet i Stockholm. Det sistnämnda meddelade i ett
brev av den 27 aug. 1658, att rapport inkommit från landshövdingen
i Gävle om »twenne danske Pastores i Jemptelandh», som icke
förhållit sig väl, varför Steuchius uppmanades att under det nu på nytt
utbrutna kriget med Danmark giva särskild akt på dessa präster,
»–-anten han bemalte Pastores ifrån Lägenheeterne alldeles
removerer, och dem medh Swenske i deres ställe igen besätter, eller och
sigh om deres personer, på någhot sätt–-försäkrar–-»,3
Det är intressant att iakttaga, hurusom ännu drygt ett årtionde
efter Brömsebrofreden dessa präster benämndes »danskar».
Under året 1659 blev tillsättandet av ny innehavare av Brunflo
pastorat efter den bortgångne Olof Petri Drake aktuellt. Steuchius
skrev därom den 1 maj 1659 till landshövdingen över Gävleborgs
län följande:
»Brondflodh belangandhe, så haiwer der om warit, som och ännu är,
huilket så wäl Cronones betiänte, som dhe Suenske prästerne der i
lan-dhet tiäna, medh flijt åstunda och begära, att een sådan man dijt
förordnas måtte, som deriämpte Praepositi Embethe sigh uppåtagha och
uthföra kunne, att man icke nödgades widhare någhon aff the danske
prästerne samma ämbethe committera.»4
1 B. Hasselberg, Till Jämtlands och Härjedalens herdaminne. Historisk
överblick över Jämtlands och Härjedalens prästerskap från 1570 till närvarande
tid. Fornvårdaren IV, s. 86.
2 Landstingsprotokoll. Gävleborgs länsstyrelse, landskansliet, A I: 2, HLA.
Bygdén, a. a., III, s. 109.
3 Konsistoriers och prästers brev 1658—62, HLA. 4 Ibid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
