Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den kyrkliga försvenskningen av jämtland-härjedalen iOi
Och liksom för att få än starkare relief åt dessa självmedvetna ord
målade han med kraftiga färger de sedliga missförhållandena bland
militien:
»Der hoos berättade förbewä/te Superintendent huru såsom en del af
Ryttarne och deras Officerare i Jemptelandh förde ett skörachtigt
lef-werne, och kunde alldrig bringas till att derföre stå kyrkioplicht–-.»
På frågan, »huru officia och beneficia der distribuerade blefwe»,
svarade Steuchius, att eftersom nästan alla prästerliga lägenheter
utdelades i Stockholm, hade han knappt kunnat disponera över något
pastorat, som varit av värde.1 Det enda undantaget utgjorde Hede
i Härjedalen, och detta hade blivit besatt med alla
konsistoriemedlemmarnas samtycke.2
Denna Steuchius’ framställning får man säkert taga cum granö
salis. För det första torde samarbetet mellan stiftschefen och hans
konsistorialer ha varit rent ut sagt dåligt. Av en rad
anklagelsepunkter, framförda av mag. Zacharias Plantin, senare kyrkoherde
och prost i Offerdal, framgår det, att Steuchius genom självrådigt
handlingssätt hade inom domkapitlet mot sig framkallat en stark
opposition.3 Flera av dessa anmärkningar beröra jämtländska
förhållanden. Vidare är det uppenbart, att Steuchius vid
prästtillsättningarna i Jämtland och Härjedalen icke förfarit med all tänkbar
omsorg och aktsamhet. I denna sista fråga, som här skall närmare
skärskådas, är kommissariernas protokoll utförligare än relationen
till Kungl. Maj.t. Det berättar om saken följande:
»Kongl. Commissarierne frågade här näst, huru Biskopen practiserar
medh Pastoraterne uthi Jemptelandh, när de blifwa vacante, om dee
af samma nation äre, sätties der till? Biskopen swarade, att många af
Pastoribus hafwa wäl Studerade Sönner, och der de icke skulle blifwa
promoverade, kunde de lätteligen fatta den tanka att icke hafwa enn
Nådigh Koning; dock sig icke hafwa någon född Jempte promoverat;
1 Jfr vad senare sonen Mattias Steuchius såsom faderns efterträdare i
ämbetet hade att anföra om detta förhållande, s. 84.
2 Västernorrländska kommissionen. Relation till K. M:t, RA.
3 G. Hasselberg, Frösö trivialskola, s. 20, antager, att denna opposition
framkallats av förbigåendet av Plantin vid tillsättandet av Ovikens pastorat
1670. Detta är endast en gissning och som sådan dessutom felaktig. Posse och
Gyllenstierna besökte Härnösand 5 febr. och Rödön 20 febr. Herr Hans Drake
erhöll däremot först 10 juli kungligt konfirmationsbrev på Ovikens gäll. Något
sådant samband, som Hasseberg förutsätter, kan således icke förefinnas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
