Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den kyrkliga försvenskningen av jämtland-härjedalen iOi
hade ingen av prästerskapet infunnit sig (sic!), varför kommissarierna
omöjligen kunde erhålla direkta informationer rörande de religiösa
förhållandena i landskapen. Likväl läto de sig nöja, förlitande sig
på Steuchius’ påstående om sakernas goda tillstånd i stiftet. På
grundval av tidigare underrättelser infogade de så i sitt yttrande
till Kungl. Maj:t vad avsåg det kyrkliga personläget i Jämtland och
Härjedalen följande, som nära anknyter till det som yttrades redan
i Härnösand:
»Uthi dette rummet synes wår skyldighet fordra hos Eders Kongl.
Maij:t medh en Underdånig påminnelse innkomma huursåsom Kongl.
Maij:ts för detta uthgångne Nådige Resolution om Pastoraternes
uth-delande åth innfödde och meriterade Swenske Präster på denn orten
icke ähr uthaf Superintendenten (som och klagades af Consistorialibus
i Hernösand) alldeles efterlefwad, emedan hann någre Danske till en
eller annan försambling befordrat. Och efter som gemenligen
Siäle-söriarne, förmedelst deras Gudfruchtige lefwerne, mycket pläga kunna
lämpa åhörarnes gemöther till lydno och hörsamhet emot des
ordente-lige Öfwerhet, och det står till formoda att den innplantade kiärlek
uthi den Swenske nationen emot des fädernesland högt öfwergår andras
som igenom Krigstwång kunna blifwit Riket nyligen innlifwade
huar-före hålla wij före wara tienligit att uthi denne Provincien, der
innwå-nerne allreda twänne resor hafwa låtit des otrohet påskijna, i föllie af
förrige Konungars loflige förordningar, hälst tillsattes Swenske Präster
och Jemptarne som hafwa Studerat wedh Eders Kongl. Maj:ts
Acade-mie blefwe oppå andre orter i Swerige employerade, och detta medh
sådan moderation, att både Eders Kongl. Maij:ts säkerhet uthi
Provincien så wäl som Undersåtharnes affection snarare förökades änn
förminskades, huilket igenom reitererade ordre till Consistorium i
Hernösand lämpligast stode att rätta.»1
1 G. Hasselberg, a. a., s. 20, har framställt den förmodan, att den i
kommissariernas yttrande till K. M:t omnämnda nådiga resolutionen om
pastora-ternas utdelande skulle syfta på drottning Christinas resolutionsbrev av 24
dec. 1645. Detta antagande är orimligt helt enkelt därför, att detta brev ju
endast var riktat till de kvarstannande dansk-norska prästerna. Ej heller
säges däri ett ord om att svenska präster framdeles skulle insättas i pastoraten.
Ännu ett misstag har Hasselberg belastat sin avhandling med (s. 21). Han
antager nämligen, att kommissionens alltför pessimistiska framställning av
jämtlandsprästernas svenska sinnelag skulle vara direkt inspirerad av
Zacharias Plantin, som — »nu kyrkoherde i Offerdal» — därigenom skulle ha trott
sig bättre kunna skynda på inrättandet av en trivialskola på Frösön. För det
första blev Plantin tidigast 1672 kyrkoherde i Offerdal, varför han knappast
1670 torde ha varit verksam i angivet syfte, för det andra får man väl anse
pessimismen väl motiverad av den ganska tvivelaktiga hållning, som flera
präster intog vid olika kritiska tillfällen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
