Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOO
nils beltzén
hand tillkommen med tanke på förhållandena i Sydsverige, vilka
aktualiserats av det sista långvariga och svåra kriget med Danmark.
Icke desto mindre torde den ha varit väl motiverad jämväl för
nyssnämnda landskaps del, alldenstund därstädes inträffat saker och
ting, som kunnat göra de styrande betänksamma. Landshövdingen
över Gävleborgs län hade i dec. 1677 måst ingripa med räfst- och
rättarting för att klarlägga vissa oegentligheter samt ställa somliga
ur prästerskapets led till ansvar för deras åtgöranden i samband med
fiendens fälttåg i Jämtland under krigets förra del.1 Rättegången
resulterade t. o. m. i en dödsdom.2 Liknande erfarenheter från
tidigare år gjorde det också angeläget att definitivt göra ett slut på
verkliga eller förmenta dansksympatier. På flera ställen i konungens
brev tycker man sig höra en återklang av Västernorrländska
kommissionens yttranden, exempelvis rörande uttalandena om
»gemy-ternas dragande från Danmark till Sverige» samt hänsynstagandet
till de infödda prästernas befordringsmöjligheter i det egentliga
Sverige. Hur som helst hade stiftsstyrelsen i Härnösand här erhållit
klara och tydliga besked, vilka näppeligen kunde negligeras. Vilken
blev då effekten?
Under den äldre Steuchius’ tid torde knappast några större
initiativ i detta hänseende ha tagits och böra heller ej vara väntade.
Petrus Steuchius, pionjären bland Härnösands stiftschefer, var vid
denna tid en åldrad man. Han gick mot de åttio åren och var helt
visst ganska trött och sliten. Hans dagsverk hade varit långt och
tungt, och han var angelägen få frågan om sin efterträdare avgjord.
Efter en del förhandlingar ordnades saken så, att sonen, den lärde
Matthias, skulle axla faderns mantel. Utnämnd 1682 tillträdde han
i början av 1683 sin tjänst. Fadern var då ännu i livet, men redan
samma år gick han ur tiden.3
Från den äldre Steuchius’ sista tjänsteår finnes likväl bevarat ett
bevis för att han uppmärksammat och tagit ad notam den ovan-
1 Protokoll vid sammanträde med prästerskapet i Jämtland 5 dec. 1677,
Gävleborgs länsstyrelse, landskansliet, A I: 1, HLA.
2 Bygdén, a. a., III, s. iiof. Kyrkoherde Rahm i Ragunda var
visserligen av svensk härkomst, men det rubbar icke påståendet ovan. Iakttagas
bör f. ö. att Rahm var gift med företrädarens, den danske och avsatte Hans
Nielsen Bergs, dotter.
3 Bygdén, a. a. I, ss. 6 och 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
