Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den kyrkliga försvenskningen av jämtland-härjedalen iOi
nåde fall synas ej några mera uppseendeväckande speciella
åtskillnader ha varit under debatt. Fastmera borde det här vara tillåtet
att fatta protokollets åtta punkter såsom e silentiobevis för en vid
detta laget redan långt avancerad uniformitet. Beslutet av 1685
drog allenast, kan man säga, den sista avgörande konsekvensen.
Det är icke svårt att finna roten till denna aktion för allt
fullkomligare identitet på gudstjänstlivets område inom Härnösands
stift. Alldeles säkert är det Karl XI:s hemliga skrivelse, som ligger
bakom. Dithän peka också vissa ordalag i synodalbeslutet.
Förmodligen var detta prästmöte ävenledes det första lämpliga tillfället,
som superintendenten hade att inför stiftets samlade prästerskap
framhålla och precisera å konungens vägnar vikten av enhetlighet
i religiöst hänseende mellan erövrade och rikssvenska områden.
År 1686 företog Karl XI en längre resa i Norrland, under vilken
även Jämtland och Härjedalen blevo besökta.1 Under intrycket av
den förestående inspektionsfärden, varom Matthias Steuchius
naturligtvis var underkunnig, samt med kännedom om konungens
kritiska sinnelag, tillskrev han i maj 1686 prosten Plantin i Offerdal
och erinrade om det föregående år i Härnösand fattade beslutet
angående kyrkoceremoniernas uniformering i Jämtland.
»–-War något ännu, at corrigera, uti det wij tillförne hafwa
påmint, angående Ceremonier i Gudztiensten, Prästernes Klädedrächter,
eller annan conformitet med ministerio här neder, Titulus ~Reverendus
wille det med tillbörlig lämpa ännu rätta, så at ingen må in för Hans
Maij:t inkomma med några widriga relationer; eller der Ha«s Maij:t
sielf, kan skie, besöker oss, måtte finna och härutinnan wår lydno och
hörsamhet.»2
Under sin superintendenttid hann Matthias Steuchius med
åtminstone tvenne visitationsresor i Jämtland. Från den första, som
företogs senast år 1690, finnes intet protokoll bevarat. Om dess
existens erinrar allenast några korta notiser från ett följande år,
1691, då Steuchius gjorde en ny resa i landskapet.3 Om denna senare
1 Om denna se ex. Behm, Ur Jämtlands och Härjedalens historia intill
1814, s. 138 f., Näsström, Ett populärt kungabesök, Jämten 1924, ss. 24—32.
2 Original i Offerdals kyrkoarkiv, I: 6, ÖLA.
3 »Anno 1691 dh. 20, 21 och 22 Februarii holtz Visitatio Classicae wti alla
Annexerne wthaf Hans Högwyrdigheet H:r Superintendenten Magistro
Mat-thia Steuchio, men int:t wijd Hufiudkyrkian, den gången, emedan här holtz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
