Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9°
NII.S BELTZÉN
fall måste superintendenten hänvisa till utfärdad kyrkolag och kräva
obetingad lydnad för densamma. Mera väsentliga
försvenskningsproblem kommo dock icke på tal, utan det rörde sig huvudsakligen
om specialiteter i samband med gudstjänstlivet. En uppgift
fullföljdes likväl i diskussionen med särskilt allvar, nämligen
katekesundervisningen. Synodalakter och Visitationsprotokoll omvittna titt
och ofta, att denna var en hj ärteangelägenhet för tidens ortodoxa
ledare. Från försvenskningssynpunkt spelar den förstås den icke
oviktiga rollen av en effektiv medhjälpare till folkets fostran till
svenskt tungomål.
Strax före och efter sekelskiftet 1700 förelågo ytterligare
betydande kyrkliga böcker till efterlevnad i församlingarna, nämligen
kyrkohandboken av 1693, psalmboken av 1695 och Karl XII:s bibel
av 1703. Att dessas införande i Jämtland och Härjedalen skulle i
högsta grad befordra uniformiteten ligger i öppen dag, så framt de
verkligen efterlevdes. Härpå har man emellertid ingen anledning att
tvivla. Dels var stiftsstyrelsen i Härnösand, som ovan flera gånger
blivit påpekat, ytterst angelägen att realisera sina överordnades
intentioner om enhetlighet på det religiösa området, dels utfärdade Kungl.
Maj:t själv stränga order rörande de nya kyrkliga böckernas
användning. Sålunda bestämdes i febr. 1694 beträffande den nyss utkomna
handboken, att konsistoriet borde draga försorg om att den bleve
rätt »introducerad» samt att kyrkoceremonierna, »som där i fattade
ähro, måtte stricte blifwa effterfölgd och förrättade». Om någon
skulle understå sig att »der ifrån träda», borde han »med tillbörlig
näpst ansedder blifwa».1 Genom 1693 års handbok och 1686 års
kyrkolag genomfördes full liturgisk likformighet över hela Sverige
således även i Jämtland och Härjedalen. Några som helst avvikelser
skulle icke lidas.2 Enhetligheten skärptes givetvis än mer, sedan den
nya psalmboken och den nya bibeln distribuerats till församlingarna.
Det är intressant att se, hur dessa tre kyrkliga böcker ha
förekommit i kyrkoarkiven samt när de varit i församlingarnas ägo.
En undersökning av dessa spörsmål ger vid handen, att alla
huvudkyrkor och annex säkert förvärvade samtliga de nämnda böckerna.
I kyrkoinventarierna förekomma knappast några luckor.3 Det ligger
1 Härnösands domkap. prot., mars 1694, HDA.
2 Rodhe, Svenskt gudstjänstliv, s. 19.
3 Beltzén, Jämtlands biblioteks årsskrift 1945, s. 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
