Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN KYRKLIGA FÖRSVENSKNINGEN AV JÄMTLAND-HÄRJEDALEN iOi
I synnerhet gällde detta om »halva kyrkotionden», d. v. s. hälften av
sädestionden1, vilken inkomstpost hörde till grundvalen för
sockenprästernas ekonomi. I ett hänseende voro de dock sämre ställda än
sina rikssvenska kolleger, nämligen beträffande kvicktionden, som
icke utgick i de forna danska provinserna. Försök att förvärva
jämväl denna förmån, varom framställningar avlämnades till
myndigheterna redan år 1646, ledde ej till resultat.2 Ytterligare krav,
framlämnade i besvärens form vid riksdagarna, hade ganska ringa effekt.
I febr. 1681 utfärdade Karl XI en stadga om prästerskapets
uppbörd, vilken uttryckligen avsågs skola gälla för hela riket. Enligt
dess egen utsago var förordningen vidare tillkommen i avsikt att
skapa en likformighet över allt landet i nämnda hänseende. Den
nya stadgan hälsades likväl ej med tillfredsställelse, utan
mångenstädes försökte man utverka återgång till äldre provinsiellt gällande
anordningar.3 Så blev förhållandet också för Jämtlands och
Härjedalens vidkommande. I dessa båda landskap kunde prästerskapet
alls icke tänka sig att acceptera det nya läget, enär det medförde
väsentlig ekonomisk försämring. Främst bestod denna däri, att
sädestionden skulle reduceras från 1/2 till 1/3, vilket helt gick emot all
tidigare tradition. Det tovade därför inte länge, förrän missnöjet
gav sig tillkänna i besvärens gängse form.
De jämtländska prästerna sökte och lyckades omgående
åstadkomma en ändring beträffande tillämpningen av Karl XI:s
förordning. I en resolution, som utställdes redan den 5 juli 1681 av
krigsrådet Balthasar Gyldenhoff, suspenderades i själva verket den
kungliga stadgan tills vidare för Jämtlands och Härjedalens del. I stället
konfirmerades än en gång de gamla, från dansktiden härstammande
tiondeförmånerna4. Samtidigt som detta förfarande är ett bevis för
hävdens förmåga att segt hålla sig kvar och trotsa t. o. m. höga
överhetens intentioner, är det ett vittnesbörd om de svårigheter varje
försök till genomförande av en kyrklig uniformitet i 1600-talets Sve-
1 Om denna viktiga inkomstpost se särskilt Beltzén, a. a., s. 25 f. samt
densamme, KÅ 1944, ss. 175 och 210, p. II.
2 Beltzén KÅ 1944, s. 213 ff.
3 Petersson, Olaus Svebilius intill ärkebiskopstiden, s. 320 ff.. Samlingar
och studier till svenska kyrkans historia, utg. av H. Pleijel, 3.
4 Original i Offerdals kyrkoarkiv, I: 6, ÖLA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
