Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOO
NILS BELTZÉN
och kyrkvärdar. »Socknen hade blivit uppbördsdistrikt för en viktig
del av kronoskatten och präst och kyrkvärdar kronouppbördsmän
under fogden. —• Likväl levde sockensjälvstyrelsen kvar — om än
med tynande låga. Liksom under medeltiden förvaltade präst och
kyrkvärdar den kyrkliga förmögenheten och redovisade inför
sockenmännen,» vilka på sockenstämman hade att besluta i kyrkans och
socknens angelägenheter.1 Jämte kyrkvärdarna framträdde redan
under medeltidens sista århundrade de s. k. sex-, resp. tolvmännen,
som hade att representera sockenmännen vid tillvaratagandet av
socknens och kyrkans intressen. I den organisation, som iöoo-talets
energiska kyrkliga arbete skapade, bereddes ett viktigt rum åt den
kommunala självstyrelsen. Åt sockenstämman uppdrogs främst
vården av socknens ekonomi och byggnader, men efterhand kom dess
funktioner att än ytterligare utvidgas.2 Kyrkan sökte i en ny
kyrkoordning tillförsäkra den kyrkligt ledda sockensjälvstyrelsen lagligt
skydd och enhetliga arbetsformer genom införande i den tilltänkta
lagen av ett särskilt sockenkapitel. Medelst 1686 års kyrkolag gjorde
den enväldiga kungamakten, för vilken en långt gående lokal
självstyrelse kunde bli obekväm, ett brått slut på alla funderingar i den
vägen.3
I Norge organiserades efterhand kontrollen av uppbörderna till
kyrkorna på ett annat sätt. Sedan gammalt förvaltades kyrkornas
inkomster av kyrkvärdar, men dessa voro tillsatta av biskopen, som
i Norge hade ett synnerligen starkt inflytande. Årligen hade de
att avlägga räkenskap för honom eller i hans ställe för prosten4.
Överhuvud fick sockensjälvstyrelsen, alltså även sockenstämman,
ytterst ringa spelrum beroende på det här förevarande biskopsväldet.
Under reformationen blev det icke bättre. I och med denna gick
fastmera den socknens självstyrelse som fanns så gott som helt och
hållet förlorad.5 Reformationen medförde för många kyrkor
ekonomiskt kaos, varpå man några årtionden senare försökte råda bot
1 Gullstrand, Den svenska sockensjälvstyrelsens historia under
1600-talet, s. 25 ff.
2 Holmquist, Svenska kyrkan under Gustav II Adolf 1611—32, s. 252,
Svenska kyrkans historia, IV: 1, utg. av Holmquist och Pleijel.
3 Gullstrand, a. a., s. 135 f.
4 Bang, Den norske Kirkes Historie, s. 144. Nord. Fam.-bok, 2 uppl.,
15, sp. 529.
5 Nord. Fam.-bok, 2 uppl., 14, sp. 673.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
