Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN KYRKLIGA FÖRSVENSKNINGEN AV JÄMTLAND-HÄRJEDALEN iOi
genom att på nytt inskärpa kyrkvärdarnas plikt att göra »aarligen
Rede og Regnskab for hvad de paa Kirkens Vegne oppebaere og
igjen udgive, eftersom det sig bør».1 Kyrkornas uppbörd skulle skötas
av dessa ensamma, medan andra, exempelvis fogdarna, icke borde
få lägga sig däri, såsom många gånger skett till kyrkornas förfång.2
1574 infördes i Norge en nyhet på kyrkoekonomiens område.
Detta år tillsattes nämligen genom kunglig »Instrux og
Underviis-ning» till ståthållaren över Norge, Paul Hvitfeldt, tre s. k.
stiftsskrivare. Om dessa heter det i aktstycket ifråga:
»Skal der og tilskikkes udi vort Rige Norge tre Stiftsskrivere, som skulle
have Indseende paa Kirkens Vegne der sammesteds paa deres Tiender,
at dem skeer Skjel och Fyldest efter Ordinantsen, og desligeste hore
deres Regnskab och have Tilsyn, at Kirkerne blive bøgde og forbedret,
saa at Kirkernes Gods, Rente og Herlighed ikke til Unytte, Kirkerne
til Skade, bortkommer.
Skulle og samme Stiftsskrivere have god Tilsyn med, at vor og
Krönens Part af Tienden tilborligen tiendes om Aaret, som det sig bor efter
Ordinantsen.»3
Man noterar följaktligen, att dessa stiftsskrivare tillsattes av
konungens befallningshavande och voro att betrakta såsom kungliga
tjänstemän. Deras uppgift var dubbel: dels skulle de vaka över att kyrkornas
rätt blev tillvaratagen, dels hade de att sörja för att kronans inkomst
från kyrkotionden utgick i vederbörlig ordning. Säkerligen hade
oredan vid kyrkorna och dessas förfall på många håll framhävt
lämpligheten av ämbetets inrättande, men med tiden kom nog det senare
åliggandet i främsta rummet. Stiftsskrivaren skulle årligen avgiva
redovisning för ståthållaren på Akershus. Denna bestämmelse
mildrades några år senare av praktiska skäl så, att »Lensmaendene
sammesteds af hver sin Stiftsskrivere annamme deres Regnskaber».4
Stiftsskrivareinstitutionen blev dock icke populär. Redan ett par
år efter dess införande framkom kritiken, och när förläningsbrev 1581
skrevs ut till den nye ståthållaren på Akershus, lämnades det öppet
för honom att avskaffa hela anordningen, »efterdi det skal vaere
Kirkerne mere til Skade end til Gavns med de stiftsskrivere der i
1 Bang, a. a., s. 344. Norske Rigsregistranter, I, ss. 321 och 689
2 Norske Rigsregistranter, II, s. 64 f.
3 Ibid., s. 93 f. 4 Ibid., s. 181.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
