- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiofemte årgången, 1945 /
100

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IOO

NILS BELTZÉN

Lenet». Betecknande nog anfördes i samma andedrag, att
ståthållaren borde ha uppsyn över att kyrkornas inkomster kom rätte
ägaren till godo, vilket skulle ske genom kyrkvärdarna.1 1583
avskaffades stiftsskrivareämbetet alldeles i Akershus län.2 Säkert är
att det icke på sina håll gjorde större lycka, och vid tiden för det
stora räfstetinget i Trondhjem 1597 rådde allmänt missnöje med det.
Men ehuru man diskuterade stiftsskrivarnas avsättning och återgång
till tidigare form för kyrkornas ekonomiska förvaltning, d. v. s. genom
fogden och prosten3, blev det dock ingenting därav. I stället erhöll
Oluf Parsberg, landshövding i Trondhjems län, 1633 order att i sitt
förvaltningsområde insätta två eller tre »gudfrygtige, oprigtige og

vederheftige Maend–-, som ikke saameget for sin egen store

Fordeels Skyld som for at søge Kirkernes Gavn og Bedste samme
Bestilling ville betjene». Till Jämtland skulle han förordna en
stiftsskrivare, som ensam borde få sköta detta landskap.4 I Akershus’ län
fanns dock ännu 1616 inte någon stiftsskrivare. Detta år sändes
nämligen brev till kyrkvärdarna att för viss kyrkas räkning
verkställa ett bestämt sammanskott.5 Hade stiftsskrivare funnits i länet,
borde dessa givetvis ha fått det omförmälda uppdraget.

Ett intressant vittnesbörd om stiftsskrivarnas och
kyrkvärdarnas ställning i Trondhjems län erbjuder sig från året 1640. Då
konfirmerade den danske konungen av Oluf Parsberg utfärdad
fullmakt för en viss Mats Pedersson att vara stiftsskrivare över särskilt
namngivna områden.

»––-med hvilke Kirkers Rente og Oppebørsel der sammesteds han

skal have flittig Indseende, at den til beme/te Kirkers Gavn og Bedste

lovligen bliver anvendt,–-. Sammeteds skal han og med Flid

indskrive al Kirkernes Restants og tilstaaendes Skyld och Gjaeld og
det Kirkerne til Gavn og Bedste annamme og oppebaere og siden derför
saa vel som for hvis videre Kirkerne udi andre Maader kan tilkomme
at gjøre rigtigt Regnskab hvert tredie Aar her udi Throndhjems Gaards
Skriverstue, som det sig bør. Og eftersom tvende af de fornemste og
formuende Bønder i hvert Prestegjeld bør og skal vaere Kirkernes Verger
og Ombudsmaend, med hvilke forwemne Mats Pedersson skal have

1 Ibid., s. 422.

2 Ibid., s. 519.

3 Bromé, Jämtlands och Härjedalens historia, II, s. 193.

4 Norske Rigsregistranter, VI, s. 462 f.

5 Norske Rigsregistranter, IV, s. 595 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1945/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free