Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN KYRKLIGA FÖRSVENSKNINGEN AV JÄMTLAND-HÄRJEDALEN IOi
rande beslut rörande stiftsskrivaren och kyrkvärdarna. Urkundens
3 och 4 §§ lyda nämligen sålunda:
»Emedan Kyrkioskrifvare tiensten som här till hafver varidt brukelig
der i Landet angående Kyrkiornas räkningar, icke synes vara så heel
nödig, uthan der den blefve indragen och räkningarne icke des mindre
af någon annan emoth een mindre belöhning uptagne, hvilket synes
väl kunna skee och förrättas af Profvesten under påstående Visitation,
kunde derigenom af hvar Hufvudkyrkia een tunna spannmåhl
besparas åhrligen, när det allenast uthaff Annexerne till samma förrättande
blefve anslagit, som härtill hafver varit vaant. Ty vill Hans Kongl.
M:tt öfver samma måhl sålunda hafva förordnat, at Profvesten der i
Landzorten hädan effter slijke Kyrkiornas Räkningar sielff medh
behörig sorgfälligheet optager och öfverseer då han på visitationen vijstas,
niutandes derföre allenast den deelen som effter vanligheeten faller af
Annexerne, men den ena tunnan som derigenom blifver behållen vid
hwar Huvudkyrkia i Jämptelandh så väl som i Härdahlen, anslås
härmed till bemä/te Scholae betiäntes underhåld.»
»Så hafver Hans Kongl. M:tt och nådigst resolverat, at
Kyrkiovär-darne der i Landet som vid Hufvudkyrkiorne här till hafva nutit
dubbel damspann, een af cronan och den andra af Kyrkian, skola
häreff-ter såsom dee endra här uthi Rijket benöija sig medh enkel damspann
och den eena tunnan som i så måtto blifver behållen vid hvar
Hufvudkyrkia komma Scholan och des betiänte sammaledes till underhåld, men
vid Annexerne, så vijda den faller der fast ringare, niuto dee sin deel
såsom här till hafver varidt vaant.»1
Här föreligger alltså ett tydligt besked om hur medelsuppbörden
vid kyrkorna och kontrollen av densamma hädanefter skulle vara.
Att det likafullt kom att dröja så många år, innan den kungliga
befallningen trädde i verkställighet, får förklaras bl. a. av det krig, som
nu stod för dörren. Detta och andra omständigheter försinkade
starten för den beslutade trivialskolan, och så länge denna icke var igång,
fanns ingen anledning för stiftsskrivaren att upphöra med sin
verksamhet samt för denna lyfta sin stadgade lön. Men senast i samma
ögonblick som frösöskolan började sin första termin, måste
stifts-skrivareinstitutionen vara försvunnen. Den siste stiftsskrivaren
kvarstod, som ovan angivits, t. o. m. år 1678, och några inskränkningar
i hans och kyrkvärdarnas inkomster kunna icke konstateras.
Frågar man sig, vilken den drivande kraften till denna förändring
varit, blir svaret lätt. Spiritus rector har utan ringaste tvekan varit
1 G. Hasselberg, a. a., s. 285 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
