- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiofemte årgången, 1945 /
110

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IOO

NILS BELTZÉN

Med 1686 års kyrkolag utfärdades klara bestämmelser rörande
den ekonomiska bokföringen i församlingarna. I dess kapitel XXIV,
som handlar »om Biskopar /Superintendenter, Probstar/
Kyrkioher-dar och Capellaner, samt andre Kyrckiobetiente», bestämmes
nämligen i § VIII, pp. 5 och 6 att bl. a. följande anteckningar i
kyrkoböckerna skulle företes varje gång stifts- eller kontraktschefen
visiterade en kyrka:

»5. Räkningen på inkomst och utgift/ för hwart åhr särskilt/ under
Credit och Debet rätteligen författad/ samt underskrifwin af
Kyrckio-herden och Kyrckiowärdarna/ sedan hon i Församlingens närwaro är
upläsen/ och sanfärdig befunnen. 6. Hwad som i Sochne-stämma slutit
är/ Kyrckiones nödtorft angående.»1

I Jämtland och Härjedalen iakttogos i huvudsak2 bestämmelserna
om att pastor och kyrkvärdar skulle underteckna räkenskaperna,
detta dock först sedan kyrkolagen blivit i dessa landskap känd, vilket
skedde tidigast 1688, på sina håll möjligen något senare.3 Allt som
oftast, tidvis årligen, attesterades de också av prosten vid
visitatio-nerna.

Uttrycket »församlingen» i citatet ovan är väl att fatta synonymt
med »sockenstämma», ehuru denna institution icke i kyrkolagen fick
sitt eget kapitel.4 För Jämtlands och Härjedalens vidkommande kunde
det dock ej få den innebörden, enär någon stämmotradition därstädes
icke levde kvar. När det därför, såsom flerstädes sker, i
kyrkoräkenskaperna meddelas, att dessa blivit inför församlingarna föredragna,

annars: »Förordnadhes efftersk:ne Embetzmän.» På samma sätt var det ännu

i slutet av 1600-talet i exempelvis Offerdal. I 1690 års protokoll från
prostvisi-tation heter det: »Öfwerlades om Officianterna»; annars vanligen endast: »Om
officianterna beslötz.» Offerdals kyrkoarkiv, N I: 1, Offerdal.

1 Kyrckio-Lag och Ordning /som–-Karl then Elof te/–-Åhr

1686 hafwer låtit författa/ och Åhr 1687 af Trycket utgå och publicera, s. 171 f.

2 Kyrkvärdarna voro de som mest uraktläto att följa denna lagens bokstav.

3 Beltzén, Jämtlands biblioteks årsskrift 1945, s. 16. Om kyrkolagens
förekomst i nämnda kyrkoarkiv se ibid. s. 26. Jfr Swedlund, a. a., s. 18.
Kyrkolagens bestämmelser om räkenskapernas undertecknande började tillämpas
mycket olika i församlingarna. Variationer på ett helt årtionde förekomma.
Några exempel må anföras. Räkenskapsföringen enligt författningen begynte
sålunda i Revsund och Näskott 1688, Hammerdal, Aspås och Ås 1689,
Offerdal 1690, Brunflo, Ragunda, Rödön och Mattmar 1692, Sunne jämte annex
1692—94, Berg 1696 och slutligen Oviken först 1698.

4 Jfr Johansson Svensk socken.självstyrelse 1686—1862, s. 38 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1945/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free