- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiofemte årgången, 1945 /
113

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den kyrkliga försvenskningen av jämtland-härjedalen iOi

den överallt.1 I efterföljande tablå, av begränsningsskäl endast
omfattande huvudkyrkorna, kan händelseförloppet lätt överblickas.2

[-Sockenstämma-]

{+Socken-
stämma+}

Berg

Brunflo

Hammerdal
Hede
Lit

Offerdal

Oviken

Ragunda

Revsund

Rödön

Sunne

Sveg

Undersåker

Bevisligen

före.....11750’ — 1755 — 1757 1750 1750 1773 — 1750 1750 1750 1750

Protokoll

börja.... i75o;i7531i754 —I — 1725 1777 1819 1751 174211762 i835: -

Såsom synes av tabellen ha uppenbarligen de krafter, vilka
beträffande sockenstämman syftat till upprättandet av full likhet
mellan Sverige och dess införlivade provinser i Norrland, vid mitten av
1700-talet varit synnerligen verksamma. Det är möjligt att i
huvudsak rekonstruera förloppet härvidlag. Utgångspunkten var, som
redan är nämnt, prästerskapets privilegier av år 1723. Dessa
åberopas ideligen i samband med visitationer omkring århundradets mitt.3
Dessutom anges de som orsak till sammankallandet av en
sockenstämma i Offerdal 1725.4 Den betydelsefullaste insatsen för
inrättande av sockenstämmor i Jämtland och Härjedalen gjorde den ener-

1 Vid mitten av 1700-talet förefaller landstinget ha förlorat i betydenhet.
Detta gynnade givetvis sockenstämman. För upplysning härom tackar jag
länsarkivarien, fil. dr. R. Swedlund, Östersund.

2 Som källor ha fungerat visitations- och sockenstämmoprotokoll i
kyrkoarkiven i Berg, N: 1 b, Brunflo, N: 1 resp. K I: 1, Hammerdal, N: 1, K I: 1,
Lit, LI: i, Offerdal, C: 2, K I: 1, Oviken, N: 2, K I: 1, Ragunda, N: 1, K I: 1,
Rödön, N: 1, Sunne, C: 1, Sveg, N: 1, K I: 1, Undersåker, N: 3, alla ÖLA.

3 Som exempel kan Bergs protokollsbok tjäna: »Årligen blifwer här
Sokne-stämmor hållne, hwarwid protocoll hållas, och de i wissa mål fattade beslut
exequeras enl:t Kongl. Maij:ts allernådigst förunte privilegier för Biskoparne
och Prästerskapet af år 1723 tillika med flera höga Kongl. Resolutioner». Bergs
kyrkoarkiv, N I: 1, ÖLA.

4 »Uplästes Kongl. Maij:tz Nådigste Resolution Riksens Prästerskap gifwen

dn 22 octob:r 1723.» Offerdals kyrkoarkiv, C: 2, ÖLA. Betecknande nog var

det A. L. Burman, som först tog fasta på de nya signalerna. Det av honom
egenhändigt skrivna protokollet vittnar om en ordentlig sockenstämma med

diskussion angående det som till socknens ärenden hörde —• dock icke den
kyrkliga ekonomien. Tiden var alltfort icke mogen för införandet av denna sed, som
ej hade några rötter i Jämtland. Det blev i Offerdal än så länge detta enda
sammanträde. Jfr Johansson, a. a., s. 47 (i synnerhet not 9).

8 — 45681 Kyrkohist. Årsskrift ig45

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1945/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free