Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - David Lindquist, Engelsk uppbyggelselitteratur i svensk översättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
david lindquist
Det är möjligt, att Lemwijks framträdande i Stockholm icke blev
utan betydelse. Samma år som Safft af cederträerna utkom
diskuterade prästeståndet om de predikanter, »som nu här besynnerlighen
i Stockholm prädijka af Calviniansk Script, ex Anglia». Särskilt
nämnes i detta sammanhang »Mag. Petrus Simonis en Ostrogotum».
Prästeståndet begärde, att samme prästman skulle framlägga »den
tryckte Auctorem, der af man kunde höra, huru som det här står».1
Att ett sammanhang fanns mellan denna notis och Lemwijks skrifter
är icke osannolikt. I varje fall möter här en av de allra första
uppgifterna om engelsk påverkan på svensk predikan.
Om det väsentliga tillskott av engelsk andaktslitteratur, som
vårt land erhöll på 1670-talet, skriver Hellekant: »Äran härav
tillkommer uteslutande en man, den dansk-svenske prästen Olof
Swensson Lemwijk.»2 Detta är emellertid icke riktigt. Lemwijk är icke den
ende, som överfört engelsk uppbyggelselitteratur på 1670-talet.
Han får dela äran med en annan översättare. I sin annars så
pålitliga redogörelse har Hellekant förbigått en skrift, som här närmare
skall beskrivas.
År 1676 utkom i Göteborg Then Swenska Lagfarenheetz Spegel.
Privilegium för denna skrift utfärdades på sommaren 1675.3 Boken
var författad av borgmästaren i Vänersborg, Claudius Kloot, vars
levnadsöde något skall beröras. Efter juridiska studier bl. a. i Holland
blev han stadssekreterare i Göteborg och senare rådman i samma stad,
På grund av ett sedlighetsbrott blev han avsatt från sin tjänst, men
år 1660 finner vi honom såsom borgmästare i Vänersborg. När
danskarna år 1676 — samma år som Lagfarenheetz Spegel utkom —
erövrade staden, flydde Kloot till Arboga, där han troligtvis avled
1690.4
Till Lagfarenheetz Spegel hör även en betraktelsesamling: Några
Betrachtelser om wår Skyldigheet emoot Gudh, wår Nästa, Oss
sielfwa. Har Kloot haft sin hand med vid tillkomsten av denna be-
1 RA: PA: Prästeståndets prot. 27 sept. 1672.
2 Hellekant, o. a. a., s. 36.
3 RA: Kanslikollegium, ser. E. XIII: 2. Jfr Cl. Kloots skrivelser, dat.
Göteborg 30 april och 19 sept. 1658 i Bibliographica, II. 1. i RA. Om
översättningsarbetet från engelskan på 1670-talet se En rättsinnigh Faders breef
och Förmahning (T 60: 4 i Linköpings SB), »Afsatt af det Engelska in på det
Swänska Språket aff I. Swahn» och sedan »afcopierat» 1672 och 1679.
4 B. Hallberg, Claudius Kloot, s. 14 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
