- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiofemte årgången, 1945 /
181

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Karl-Åke Henningson, Jacob Otto Hoof som predikant

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

jacob otto hoof som predikant

191

men realiter står han utan tvekan på Nohrborgs sida.1 Med hänsyn
till det pietistiska inslaget i Hoofs predikan, bör det heller icke
förvåna. Beroendet av Nohrborg är f. ö. som påpekats påtagligt hos
Hoof.

Hoofs doplära skulle alltså kunna karakteriseras såsom ortodoxt
luthersk, men med märkbara pietistiska drag, förklarliga nog, när
man tar i betraktande den hoofianska väckelsens tidsmiljö.

2. Hoofs inställning till upplysningstidens teologi och
förkunnelse.

Vid det nittonde seklets ingång torde den neologiska predikan
ha haft en ganska allmän utbredning i vårt land. I en homiletisk
lärobok2, utgiven av direktorn vid det praktiskt-teologiska seminariet
i Uppsala Samuel Ödmann och gillad av ärkebiskop Lindblom,
heter det: »Predikans föremål är, att med Religionens sanningar
up-lysa förståndet och förbättra hjärtat, samt derigenom göra
menni-skjor skickeliga att uppfylla Skaparens ändamål och sin egen
bestämmelse.»3 Här möta vi homiletiska principer så olika Hoofs egna,
som det gärna är möjligt. Väl kan även han tala om upplysning men
då såsom ett moment i ordo salutis och något vida skilt från
1700-talets naiva tro på »det upplysta förståndets» förmåga att förbättra
människohjärtan. Därför är det inte underligt, om »upplysningen»
i dess olika gestalter, som helt visst mött Hoof både under hans
studietid och bland ämbetsbröder, blir en av de fiender, som han allra
ivrigast bekämpar.

I en predikan på andra sönd. i Fastan uttalar han sig i följande

ordalag med en ganska tydlig adress: »En del––-gifwa sig ut för

att begripa allt; de vilja göra Gud till ett lågt begrepp, en begriplig
Gud, så försmäda de den Helige i Israel.»4 Och han fortsätter,
vändande sig direkt till upplysningsteologerna:

»Du fåwitske, du säger dig tro, då wi likwäl nogsamt märke, att du
förkastar åtminstone en del af wåra christeliga läroartiklar, och du som
icke will tro mer än du begriper, wi märke nogsamt, att du egentligen

1 Ett berömmande yttrande om Svedberg återfinnes i en pred. på
Trettondagen, H. P., s. 138.

2 S. Ödmann, Anvisning till ett Christ, pred. sätt.

3 Ödmann, a. a., s. 2. 1 H. P., s. 265.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1945/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free