Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Salomon Kraft, Vreta klosters äldre historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
salomon kraft
svenska fränka och frånskilda gemål här kallas. Efter den av kyrkan
fordrade upplösningen av äktenskapet vände hon hem till Sverige,
antog änkedoket, avlade renlevnadslöfte — Saxo dröjer härvid
erkänn-samt — och framlevde sina återstående dagar under from botövning.
Dock förde hon ingalunda ett sysslolöst liv utan sömmade varje dag
härliga kyrkoprydnader och höll ständigt sina tärnor till samma arbete.
Bland annat förärade hon till Roskilde domkyrka en med utsökta
bilder sirad mässkåpa, gjord av kostbart tyg och utförd med märklig
konst. Hon tillverkade även många andra altarskrudar till bruk vid
gudstjänsten, slutar Saxo. Man har på grund av förutfattade
allmänföreställningar svårt att tänka sig en dylik miljö i 1000-talets Sverige,
men Saxo känner tydligen genom självsyn dessa dyrbarheter, och i en
annan huvudpunkt styrkes hans uppfattning av den med drottningen
samtida Adam av Bremen. Sedan ärkebiskop Adalberts sändebud till
konung Emund i Sverige tyvärr avvisats, vilket dennes frände Stenkil
bittert beklagade, berättar Adam, sände samme Stenkil dem vidare
över de svenska bergstrakterna (väl Tiveden) till den högheliga
drottning Gunhild. Förskjuten av den danske konungen på grund av
blods-förvantskap levde hon numera på sina egendomar bortom Danmark,
ägnande sig åt gästvänskap, allmoseutdelning och andra fromhetens
verk. Innan sändebuden resa vidare, överhopar hon dem med
äre-skänker. Ingen annan i Adams verk omnämnd nordisk personlighet
utom S:t Olof torde framträda med ett ur kyrklig synpunkt så starkt
epitet: sanctissima. Helt naturligt har i sin mån inverkat det
kyrkopolitiska närmande till Hamburg-Bremen, som förebådas av Gunhild
och senare fullföljdes just av Stenkil.»1
Gentemot denna framställning må först invändas, att behovet
av kristna tillflyktsorter var kännbarare, ju längre tillbaka mot
hedendomen man kommer! Självfallet ha kyrkornas behov av
utsmyckning stimulerat den kvinnliga handaskickligheten, men Saxos
bild av drottning Gutha bär knappast vittnesbörd härom, vad
beträffar svenska kyrkor på iooo-talet. Hennes förnämliga mässkåpa
gick till Roskilde domkyrka, och Saxo har tydligen genom självsyn
stiftat bekantskap med hennes textila dyrbarheter. Av mäster
Adam erfara vi, att den höga damen, av honom kallad Gunhild,
ägnat sig åt många fromhetens verk. Men varken han eller den
danske krönikören ha något direkt uttalande om att hennes
livsföring överensstämde med klosterfolkets. Inte ens Saxo, som dock
1 Historisk tidskrift, 1945, s. 308 f. (i tillhörande noter hänvisningar till
respektive ställen i Saxos och Adams arbeten jämte en invändning mot E.
Arup beträffande den tidpunkt, då C»unhild först fick tillfälle att framlägga
sin skilsmässosak för ärkebiskopen).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
