Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Salomon Kraft, Vreta klosters äldre historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
kombinationen (Gutha—)Gunhild—Helena all betydelse. Frågan
gäller i vad mån den heliga Helena av Skövde har en plats i denna
förhistoria. Beklagligt nog har Ahnlund icke låtit spörsmålet
belysas med tillhjälp av Toni Schmids grundliga undersökning av
hennes legend.1
Varje legend har sina källkritiska problem. Botvidslegenden
företer många — ofta överraskande — drag av ursprunglighet och
historicitet. Helenalegenden åter är, om ordet tillåtes, en
skrivbordsprodukt. Schmid har funnit den i allmänna grunddrag skriven på
grundvalen av det schema, som utbildats för framställningen av en
vidua sancta. Till större delen består den av ställen ur Gregorius
den stores dialoger och ur helgonlegender, som författaren känt
genom Skarabreviariet eller något passionarium. Särskilt har
legenden om Olof den helige tagits i bruk. Motivet att Helena efter sin
makes död ej ville träda i nytt äktenskap — en av Ahnlund
uppmärksammad detalj2 — återgår sålunda verbalt på en av Gregorius’
dialoger, som avser änkan Galla. Vi återgiva Schmids
parallelltryck:
Galla.
Quam dum ... ad iterandum
thalamum opes et etas vocarent,
elegit magis spiritualibus nuptiis
copulari Deo, in quibus a luctu
incipitur, sed ad gaudia æterna
pervenitur, quam carnalibus
nuptiis subici, quæ a lætitia semper
incipiunt et ad finem cum luctu
tendunt.
Helena av Skövde.
Tandem cum mortuo marito ad
iterandum thalamum etas et opes
vocarent, elegit magis
spiritualibus nuptijs Deo copulare, in
quibus a luctu incipitur et ad
gaudia eterna pervenitur, quam
carnalibus nupcijs subici, que cum
leticia semper incipiunt et ad
finem cum luctu tendunt.3
Bland de många fall, där S:t Olof direkt eller indirekt påverkat
Helenalegenden, nöja vi oss här med ett enda:
S:t Olof.
Mulier quædam ... ad
sepul-chrum martyris . . . extensis
ner-vis, erectis tibiis, confortatis
pe-dibus . . . hilaris et gaudens ad
propria repedauit.
Helena av Skövde.
Quidam etiam claudus invocata
ope martyris, extensis nervis,
erectis tibiis, confortatisque pedibus,
hilaris et gaudens ad propria
repedauit.4
1 T. Schmid, Den helige Sigfrid, 1, Exkurs 2. Elin av Skövde, s. 141-166.
2 Se citatet på föregående sida.
3 Schmid, a. a., s. 161 f. och (parallelltrycket) s. 153.
4 Schmid, a. a., s. 160.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
