Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Salomon Kraft, Vreta klosters äldre historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vreta klosters äldre historia
24i
Järtecknet nyanseras blott därmed, att den heliga Helena botar
en lam man, medan S:t Olof botar en lam kvinna.
Trots att de litterära påverkningarna äro många, avvisar Schmid
tanken, att Helena av Skövde skulle vara en ren fantasiprodukt.
Vi känna inte närmare till när hon levat. Hon har hjälpt till att
bygga kyrkan i Skövde. Hon dödades på grund av en familjetvist
och blev begraven i Skövde kyrka.1
Länge levde Skövdebygdens lokalhelgon sitt »liv» mera i
skymundan. Men behovet av ett kvalificerat stiftshelgon gjorde sig
gällande. Biskopsämbetets »potestas ordinis» gav stiftschefen
herravälde över liturgi och kalender.2 Framemot år 1300 nyttjade biskop
Brynjolf Algotsson denna sin makt därhän, att Helena av Skövde
blev Västergötlands »decus et patrona et martyr». Det var först i
detta sammanhang, som legendförfattaren löste sin uppgift. Han
löste den väl. På 1400-talet se vi den heliga Helena bland det
svenska rikets skyddspatroner. I den nyskrivna inledningen till den
stora rimkrönikan nämnes hon närmast efter Birgitta Birgersdotter
och Katarina Ulvsdotter (»Birgitta Vadstenis och hennes dotter
Catharin /aff Sködewe then helige fru s[ancta] Elin»).3
I det svenska klosterväsendets förhistoria har Helena av Skövde
och hennes relativt unga legend ingen plats, fastän Haqvin Spegel
tillerkände henne ställningen som »abbatissa» i ett för övrigt helt
okänt kloster i Skövde.4 I det svenska fromhetslivets senmedeltida
historia lyser hon som det kyrkliga kvinnoidealet.
Inga källor ha visat sig antyda ett svenskt klosterliv ens i
vardande under Inge Stenkilssons för den svenska kyrkans
organisatoriska utveckling så betydelsefulla regeringstid. Sveriges äldre
kyrkliga förbindelser med Väst- och Sydeuropa peka ej mot några
inflytanden från utlandets klosterliv, om man bortser från att bland
missionärerna även funnits munkar. De första varaktiga klostren i
1 Schmid, a. a., s. 162 med not 3.
2 I annat sammanhang hoppas jag att bliva i tillfälle att utreda det
inflytande, som Nicolaus Hermanni just i sin egenskap av »ordinarius» utövat
vid Ansgarskultens upptagande i Linköpings stift och som tidigare forskning
icke till fullo beaktat.
3 Schmid, a. a., s. 161-63; samma förf., De medeltida kalendarierna från
Skara, i Skandia, 1928, s. 290.
4 H. Spegel, Then swenska Kyrko Historians förste Deel (1708), s. 296
(Schmid, ofta a. a., s. 146 med not 6).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
