Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Salomon Kraft, Vreta klosters äldre historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254 salomon kraft
Norge tillkommo vid början av noo-talet; de båda första
nunneklostren, Gimsö vid Skien och Nonneseter i Oslo, måste enligt
Ahn-lund >>ha uppstått under loppet av århundradets förra del, troligen1
redan kort efter mo».2 Vi taga fasta på denna datering. Den för
oss till tidpunkten för eller snarast strax efter Inge den äldres
bortgång.3 Skäl saknas i och för sig för ett antagande, att Sverige skulle
ha kommit före Norge i fråga om klosterväsendets framväxt.
Den bild av Vreta klosters äldre historia, som donatorslängden
ger under här angivna källkritiska förutsättningar, blir ungefärligen
följande.
Konung Inge den yngre grundade c:a 1120 Vreta kloster. Han
skänkte det inalles 15 —• eller 21 —• attungar jord i dess närhet, i Lilla
Vreta, (Kungs-)Bro, Brunneby och Håckla, samt gav det dessutom
2 attungar i Broby borta i Dals härad.4 Till fram efter
århundradets mitt ha dessa jordegendomar bildat den främsta materiella
bakgrunden till livet i Sveriges äldsta kloster.
Efter en stagnationsperiod i fråga om större godsförvärv, vilken
måhända i första hand betingats av konung Sverkers och biskop
Gisles nitälskan för de äldsta munkkonventen inom
cisterciensor-den, träder Vreta kloster efter seklets mitt in i en livlig
expansionsperiod. Den danske inkräktaren Magnus Henriksson och hans två
bröder nämnas i samband med donationer av inalles 12 attungar i
Vreta, Brunneby och Vallby (vid Svartåns nedre lopp). Konung
Johan Sverkersson och hans anförvanter — systern Ingegerd,
klostrets första kända abbedissa, och de senare tronkrävarna Burislev
och Kol — tillförde klostret genom olika transaktioner
sammanlagt 22 attungar, av vilka 6 lågo i Vallby och de två sisttillkomna,
konung Kols, i (Oden-)Fors vid Svartån. Märkligast var, att nu
1 Ordet spärrat här.
2 Historisk tidskrift, 1945, s. 318. Ahnlund åberopar A. O. Johnsen,
Nicolaus Brekespears legasjon, s. 27. 3 Se ovan s. 237.
4 Ahnlund har (i noter till s. 319-321) identifierat längdens ortnamn med
tillhjälp av äldre diplom och av 1543 års jordebok över klostrets landbönder
(Östergötlands landskapshandlingar 1543: 2, Kammararkivet). För Håckla
har han härvid (s. 319, not 6) anlitat ett brev, vari Hans Brask 1521 genom
byte upplåter åt klostret en tunnas ränta i biskopsstolens gård »Hukla» i Vreta
socken. Brevet har Ahnlund funnit hos Örnhielm, Kyrko- och klosterbrev,
VIII, Riksarkivet. Tilläggas kan, att Hans Brask 1514 uppköpte gårdar i
»Hochu i Vreta socken (Brasks kopiebok, Codex Line. Kh 53, s. 25, tr. i
Östergötlands hembygdsförenings tidskrift, 1, 1875, s. 20).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
