Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Salomon Kraft, Vreta klosters äldre historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vreta klosters äldre historia
24i
åtminstone ett tiotal attungar förvärvades, som skulle bilda
stommen i ett rättaredöme söder om Svartån: Natarstada med bl. a.
Röby i Slaka socken. Ahnlund förmodar, att donationerna av jord
nere i Slaka skulle tyda på att tillgången på närmare belägen jord
redan varit något begränsad.1 I själva verket äro dessa
jordöverlåtelser utslag av klostrets godspolitik; målmedvetet lade
abbedissan Ingegerd an på att bygga upp ett godskomplex i en trakt, som
förut fallit utanför klostrets ekonomiska rayon. Helt visst stod
Ingegerd även bakom den gåva om 5 attungar, som en för övrigt
okänd Estrid lämnade som ingift för sin dotter Holmfrid och kring
vilken Granstada rättaredöme uppe i Tjällmo socken skulle
uppbyggas. Härtill kom Guttorm jarls överlåtelse av jord, bl. a. ända
■nere i Dädesjö i Småland. Med förundran ser man, hur redan denna
kungliga abbedissa arbetar efter samma linjer som
klosterledningarna under kommande århundraden. De äldre egendomarna lågo i
klostrets närhet på slätten, vid Roxens strand och vid Svartåns
kvarnställen. Under Ingegerd Sverkersdotters direktiv förvärvar
konventet nya jordar genom köp, byte och gåvor. Godsinnehavet i
centrum tätnar. Samtidigt bildas längre bort, i randen av
Östergötlands skogs- och bergsområden, kärnor till nya rättaredömen, som
tillförde klostret produkter av andra slag än den mera utpräglade
slättbygdens.
Samtidigt fyller Vreta kloster sin yppersta uppgift. Det är en
fridens hemvist under ett sällsynt upprört skede. Två barn, en för
oss namnlös konungadotter och en flicka vid namn Holmfrid,
inträda som noviser i konventet. Henrik Skatelårs söner, de danska
inkräktarna, komma till Vreta kloster i syskonkärlekens och sorgens
tecken: Ragvald tänker på sin döde broder Johans välfärd, konung
Magnus på sin döde broder Ragvalds. Den sverkerska ättens alla
tronkrävare söka sig till sin fränka och följa hennes maning att
tänka på högre ting än maktkampen om riket. Och säkerligen ha
dessa maktlystna män — figuranter i det politiska spelet under det
hårda iioo-talets allra hårdaste decennium — alla besjälats av en
åstundan att få vila i Vreta klosters vigda jord.
Redan på iooo-talet fanns i Vreta helig, invigd mark. Enligt
Sigurd Curman och Erik Lundberg var det äldsta templet
sannolikt en träkyrka i stavkonstruktion. I början av följande århundrade
1 Historisk tidskrift, 1945, s. 328 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
