Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Salomon Kraft, Vreta klosters äldre historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
salomon kraft
uppfördes den äldsta stenkyrkan, som möjligen var avsedd till
biskopskyrka. Till tiden före klostrets grundläggning, som nämnda
forskare enligt gängse åsikt hänfört till år 1162, hör ett litet gravkor
av säregen typ, som de med reservation anse uppfört för konung
Inge den yngre. Attribueringen till denne sker med ledning av den
från 1344 belagda traditionen om att han förgiftats i Vreta kloster
och den redan i den äldre västgötalagens konungakrönika mötande
traditionsvarianten att han i Östergötland förgivits med ond dryck.
Klostrets instiftande föranledde, att det nuvarande koret
tillbyggdes, varvid det på 1140-talet uppförda cisterciensklostret i Alvastra
tjänade som förebild.1
Ahnlund framhäver, att ett par arkitektoniska detaljer röja
för-handenvaron av en äldre klosteranläggning, alltså den som
donatorslängden med sin konung Inge omvittnar. I norra
tvärskeppsgaveln synas spår av en dörr, som suttit c:a halvannan meter över
kyrkgolvet och som sannolikt fört till dormitoriet i en äldre, senare
spolierad klosteranläggning. Norra partiet av den korsgång, som
omgiver klostergården, synes ursprungligen byggd för en avsevärt
mindre gård, som hört samman med den äldsta stenkyrkan, redan
innan kortillbyggnaden planerats.2
1 Sveriges kyrkor. Östergötland, Band II: Vreta klosters kyrka, av S.
Curman och E. Lundberg, s. 184!. I en framställning om Linköpings äldre
historia, som snart föreligger i tryck, har jag avböjt tanken, att Vreta varit
biskopssäte. Det förefaller ock svårt att förena det faktum, att Linköping
nämnes som »civitas» redan i den kända stiftsförteckningen från c:a år 1120 och alltså
redan då någon tid varit biskopssäte, med ett antagande att en domkyrka av
sten börjat uppföras i Linköping först omkring år 1140; ett provisorium med
en »ecclesia lignea» synes alltför långvarigt. I samband med en undersökning
om Östergötlands äldsta ecklesiastika förhållanden skall jag återkomma till
hithörande spörsmål och de särskilda problem, som anknyta till den allra
äldsta kyrkan i Vreta.
Även Ahnlund antyder (s. 305) förhandenvaron av en biskopskyrka i
Vreta och finner, att det i och för sig inte får anses uteslutet, »att en så tidig
och betydande kyrklig anläggning varit förbunden med kloster av
förcister-ciensisk typ eller haft en klosterliknande bordsgemenskap av det slag man
känner från flera av Nordens äldsta stiftskyrkor». Om man med denna
argumentering söker föra Vreta klosters historia tillbaka till Inge den äldres —
och drottning Helenas — tid, måste motiveringen vidgas att gälla de
eventuella fall, där nunnor haft bordsgemenskap i biskopens kyrka!
2 Historisk tidskrift, 1945, s. 304 ff. (Curman och Lundberg, a. a., s. 26
och 183).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>