Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Salomon Kraft, Vreta klosters äldre historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vreta klosters äldre historia
24i
Den uppfattning rörande donatorslängden och dess första notis,
som jag ovan framlagt, torde bäst stämma med den
arkeologiskkonsthistoriska forskningens arbetsresultat. Klosterkyrkans äldsta
historia blir ungefärligen följande.
Omkring år 1120 igångsatte konung Inge den yngre
uppförandet av den äldsta stenkyrkan. Hans donationer till Vreta kloster
visa, att kyrkan från början varit ämnad åt det nystiftade
nunnekonventet (samtidigt som den — i likhet med sin föregångare
träkyrkan — skulle fungera som församlingskyrka).
Nästa arkitektoniska etapp står i viss relation till 1160-talets
inbördesfejder. Mitt under all oron i landet tryggar abbedissan
Ingegerd Sverkersdotter klostrets ekonomiska ställning genom sin
godspolitik. Hon är den planerande och drivande kraften vid
nybyggnadsarbetena. I och invid hennes kyrka ha säkerligen de flesta
av donatorslängdens »hertigar» funnit sin lägerstad.
En notis i donatorslängden återstår: »Item drötning Helena
gaff och medh sig ther in 4 ottunger i samme Rörby.» Ahnlund har
tänkt sig, att här kan vara fråga om Inge den äldres gemål; att
denna hennes gåva till klostret följer efter den sverkerska släktens
ekonomiska uppgörelser till klostrets fördel, skulle bero på att dessa
sluta med en annotation om 4 andra attungar i »Rörby».1 Men
Ahnlund har även tänkt sig en annan möjlighet att identifiera denna
»drötning Helena». Man skulle kunna tänka sig, att här träder fram
en yngre furstinna Helena, i så fall Knut Erikssons till namnet
okända drottning, som ju i unga år tog sin tillflykt till ett
nunnekloster.2 Tidigare har det parti av konung Knuts supplik till påven
refererats, vari uppgavs, att Knuts blivande gemål efter Erik den
heliges död inträtt i ett nunnekonvent. Suppliken meddelar vidare,
att hon lämnade klostret efter Knut Erikssons triumf över
motståndarna. Äktenskapet ingicks, och hon födde konungen söner.
1 Historisk tidskrift, 1945, s. 320, not 7.
2 Historisk tidskrift, 1945, s. 325, not 1. För fullständighetens skull må
meddelas, att Ahnlund i annat sammanhang alternativt identifierar Knut
Erikssons gemål med en supponerad dotter till Sverker den äldre. Nämnde
forskare har klart för sig, att han i hithörande personkombinationer har en
starkt hypotetisk utgångspunkt. Han har låtit »nya uppslag tänka sig, som
i all sin ofrånkomliga osäkerhet skulle ge en begriplig bild av vissa förvirrade
sammanhang» (s. 345 med not 2).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
