Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Salomon Kraft, Vreta klosters äldre historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vreta klosters äldre historia
24i
berga, att han för eftervärlden framstått som dess upphovsman.»1
1 1360 års brev heter det: »inuenimus inter alia, quod illustris princeps
Byrgerus dux dictus Brüse2 vendidit eis, quinque octonarios terre
in Thegnæby, parrochie Rydzstadha». Urkundens vittnesbörd om
graden av sinnets dragning hos jarlen vis-à-vis nunnorna i Vreta är
givetvis osäkert. Men man har ingalunda rätt att utan vidare
inläsa en mindre vänlig inställning mot dem däri, att han betingade
sig vederlag vid jordöverlåtelsen, alltså redan däri att han sålde
jord till klostret. Tvärtom torde detta snarast betyda, att han gått
klostrets ärenden. Köpesumman kan ha varit låg i förhållande till
jordegendomarnas värde, och transaktionen kan ha haft en viss
karaktär av tvångsåtgärd om jarlen häftade i skuld hos klostret.
Han kan även ha varit bulvan för klostret genom att först ha
uppköpt egendomarna; såsom jarl hade han måhända härvidlag vissa
gynnsamma möjligheter just i östra Östergötland.3 Men vad som
säkrare ger vid handen, att förvärvet av Tegneby och »alia» var
värdefullt för klostret, är det faktum, att klostret härmed erhöll
egendomar öster om Stångån. Visserligen skulle klostret nödgas att för
en tid vika undan för högaristokratiska intressen och skiljas från
Tegneby och Yttertuna (likaledes i Rystads socken), men den snart
följande reunionen visade vilken vikt, som lades vid dessa
besittningar. Tegneby blev kärnan i ett rättaredöme med samma namn.
Här låg uppsamlingscentralen för de klostrets överskottsprodukter,
som fördes till Söderköping och bragte klostret i ekonomisk kontakt
med inländska och snart även utländska köpmän. I den enkla
notisen från nyårsdagen 1360 skönja vi en tredje betydelsefull etapp i
Vreta klosters äldre historia. Sannolikt under 1100-talets sista
årtionde grep klostrets godspolitik över till landet östanstångs. Det
skedde under medverkan av jarlen Birger Brosa, den medlem av
Folkungaätten, som tidigast har en plats i Vreta klosters historia.
1 Historisk tidskrift, 1945, s. 331.
2 Ahnlund läser »Brose». Jarlens tillnamn är möjligen ännu en gång
belagt på svensk botten. En sedan 1750-talet förlorad volym innehöll bl. a.
brev av »Birge Brusze» (Uppställningsförteckningar och Inventarier 1618—
27, riksarkivets ämbetsarkiv; närmare härom i filosofie doktor Ina
Fried-laenders i riksarkivet tillgängliga utredning åt diplomatariekommittén).
3 Se om jarlämbetets karaktär flera undersökningar av S. Tunberg
(senast i Götarnas rike, i Västergötland A: 4, 1940, s. 106-110); jfr även A.
Holmbäck och E. Wessen, Svenska landskapslagar: Östgötalagen och
Upplandslagen, s. 241.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
