Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Margit Sahlin, Oäkta helgon i folklig tro och rit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2Ö2
margit sahlin*
helgon. Typiska konstruktioner äro t. ex. de tyska helgonen S:t
Kümmernis, S:t Gehülfe och S:t Hilfe, som en gång ha varit föremål
för ivrig kult men sedermera åter ha skjutits undan eller ersatts
med Maria eller något annat officiellt erkänt helgon.1 En ytterst
suspekt figur är den helige Gangolf, som särskilt dyrkades i
Rhön-trakten. Hans äventyrliga legend rymmer inte mycket av helighet,
men dess mer av ondskefulla trollerikonster.2
Ofta framskapades det nya helgonet genom en förvanskning av
namnet på den hedniska gudom som det gällde att utrota — liksom
ju namnlikheten, som vi ha sett, haft en påtaglig betydelse för
Magdalena- och Marthakultens popularisering. Sålunda förklaras det
portugisiska helgonet Santo Elyseu, som -— med en typisk
fruktbar-hetsrit — åkallades av giftaslystna flickor, såsom bildat ur Eliisia,
ett annat namn för Artemis.3
Det franska helgonet saint Vénier dyrkades i Langon
(Ille-et-Vilaine) i ett kapell, som på noo-talet bar det motsvarande latinska
namnet Ecclesia sancti Veneris. En Venus-fresk, som där har
upptäckts, avslöjar detta annars okända helgons tillkomst. Den manlige
skyddspatronen har dock inte lyckats väsentligen förvandla kultens
ursprungliga karaktär: kapellet är numera vigt åt den heliga Agatha,
som särskilt åkallas av bröstsjuka ammor.4
Det provensalska helgonet saint Mitre, som dyrkats i
Sydfrankrike, där Mithrakulten en gång blomstrat, förefaller likaså ganska
misstänkt.5
Det legendomspunna tyska helgonet sankt Oswald är också en
dunkel gestalt, som numera har försvunnit ur det officiella
kyrkolivet. En direkt arvtagare av germanguden Wodan, följd som denne
av trogna korpar som lyda honom, tala och tjänstgöra som hans
budbärare, synes även denne helige sagokonung vara en nyskapelse
ur ett hedniskt gudanamn: Grimm har såsom etymon till namnet
Oswald uppställt ordet Asen-Walter, »asarnas härskare».6
Ett utomordentligt intressant exempel på hur en hednisk gud
1 Jung, Germ. Gotter, s. 22, 36, 64, 164, 269 f.
2 Jung, o.e., s. 163. 3 Braga, o.e., s. 117.
4 P. Sébillot, Le paganisme contemporain chez les peuples celtolatins,
Paris, 1908, s. 337.
5 Bérenger-Féraud, Superstitions, III, 422.
6 Jung, Germ. Gotter, s. 20, 185 f., 435 ff.; id., Irmensul, s. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
