- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiofemte årgången, 1945 /
263

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Margit Sahlin, Oäkta helgon i folklig tro och rit

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

oäkta helgon i folklig tro och rit

263

täcktes år 1901, och kort därefter restaurerades le Lieu des
Saints-Forts.1

Också andra ord än namn kunna på liknande sätt ge upphov till
nya helgon. En sådan förklaring ger t. ex. Bérenger-Féraud åt kulten
av saint Marcel i Barjols i Provence. Den ytterst populära folkfesten
på helgonets dag, 16 januari, firades ännu 1913 med dans till sången
om »les tripettes (inälvor) de saint Marcel», och i festlig procession
framfördes en oxe, på vilken man sedan gjorde stort kalas.2 Kultens
anknytning till påven saint Marcel tycks vara ganska löslig: oxens
roll förklaras genom legenden, att denne påve av kejsar Maxentius
skulle ha tvingats till förödmjukelsen att vakta boskap, och
betydelsen av »les tripettes» genom traditionen, att då helgonets kropp efter
många hundra år grävdes upp, staden Barjols fick mottaga inälvorna.
Bérenger-Féraud menar nu, att den kultiska festmåltiden är det
primära, och att det provensalska helgonnamnet, san Macéou, som sedan
normaliserats till saint Marcel, skulle sammanhänga med det
grekiska ordet [xauaäo|tat, »tugga», »äta» ■— grekisk kultur har ju satt
djupa spår i Sydfrankrike—; namnet skulle alltså vara att jämställa
med en hypotetisk bildning »saint Festin».3 Hur det än må förhålla
sig med denna teori, är det uppenbart, att denna kult har hedniska
anor, och tanken ledes osökt till den i dessa trakter en gång djupt
rotade Mithraskulten; det är nog knappast en tillfällighet, att det
är just i en saint-Marcel-kyrka som ett av de främsta
Mithrasmonu-menten har påträffats.4 Detta ursprung förklarar kanske i sin mån
helgonets rangplats i folktron: man menade, att saint Marcel var
mäktigare än Gud Fader själv; denne hade en gång erbjudit honom sin
plats, men helgonet avböjde — av bekvämlighet.5

Vid källan La Foux i La Valette står en staty av Samson. Dit
gå unga brudpar på bröllopsdagen för att få många och vackra barn.
Detta namn förklaras av Bérenger-Féraud ur grek. uwv (ack. till
c;«?), »frisk», »kraftfull», etc. Källan skulle alltså ha varit en »hälso-

1 Merlet, o. c., s. 8 ff.; Harscouët, o. c., s. 145 ff., 165.

2 Bérenger-Féraud, Superstitions, III, s. 409 ff.; Gougaud, La danse
dans les églises (Rev. d’hist. eccl., 15, 1914, s. 5—22, 229—245), s. 238 f.;
Sahlin, Carole, s. 179.

3 Bérenger-Féraud, 1. c.

4 I Paris; nu förvarat i Louvren. Se Larousse, s. v. Mithre.

5 Bérenger-Féraud, o.e., s. 409.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1945/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free