Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Margit Sahlin, Oäkta helgon i folklig tro och rit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2Ö2
margit sahlin*
Somliga helgon ha emellertid uppstått helt enkelt genom
missförstånd: det okunniga folket med sin lättrörda fantasi har spunnit ut
en trådända, som lösgjorts ur sitt rätta sammanhang, och resultatet
har kunnat bli ett ganska sällsamt helgon.
Ett exempel på hur lätt denna process kan komma i gång, ger
en berättelse om ett ganska modernt fall: då år 1865 en kolossalstaty
av den galliske folkhjälten Vercingetorix uppställdes vid
Alise-Sainte-Reine, korsade sig bönderna andäktigt inför vad de fattade som ett
nytt helgon, saint Gétorix.1
Ibland kan det vara en bild som missförståtts, ungefär som det
hände med den förut omtalade Pilatus-relief, som blev
utgångspunkten för en ytterst betydelsefull Magdalenalegend.2 På liknande sätt
förklaras uppkomsten av saint Rabbani. En nu förlorad bild på
Montmartre, som föreställde Kristus och Maria Magdalena utanför graven
(Joh. 20), bar inskriften Rabbani. Man tolkade framställningen som en
helgonbild med namnunderskrift, och genom folketymologi ställdes
namnet samman med verbet rabonnir, »bli god igen». Därav uppkom
en säregen kult: kvinnor, som blivit illa behandlade av sina män,
buro dit mannens skjorta och berörde med den helgonets bild; genom
saint Rabboni’s ingripande måste mannen nu antingen bli snäll eller
också dö inom året.3
Till de mest kuriösa helgonen höra de som uppkommit genom
folkfantasiens utbrodering av något oförstått liturgiskt ord. Särskilt
i bedyringsformler kunde sådana oäkta helgon förekomma: sainte
Esperite, sainte Patrenostre, den heliga Paraskeva, etc.4 — det är här
ingalunda fråga om satir eller hån som i de tidigare nämnda
»be-dyringshelgonen».
Särskilt ett ord som Hosianna eller Osanna kunde lätt komma
att jämställas med helgonnamn som Anna, Susanna, etc. I ett av
Gautier de Coincy’s Mariamirakler förekommer t. ex. följande vers:
Ceste alose par Sainte Osanne
En mainte terre grant los a . . .5
(»denna fisk, d. v. s. ur vattnet uppfiskade helgonreliker, har, vid
1 Schätzer, o. c., s. 88. 2 Se ovan, s. 256.
3 Nyrop-Gaidoz, o. c., col. 516; Sainéan, o. c., s. 363, n. 7.
4 J. Grimm, Reinhart Fuchs, Berlin, 1834, inledn., s. XCV.
5 Gautier de Coincy, Les Miracles de la Ste Vierge, éd. Poquet, Paris,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
